Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hallå, nån mer som lyssnar?

Annons

Du ringer med din telefon. Förhoppningsvis är det enbart du själv och den du ringer till som lyssnar. Men risken att ytterligare någon är inblandad i samtalet har ökat betydligt. Det kan scannas av en dator som letar efter misstänkta ordkombinationer på uppdrag av försvaret eller regeringen. Och det är fler som vill ha tillgång till telefonkablarna.

Närmast på tur står Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen. Dessutom är Inspektionen för strategiska produkter och Tullverket sura för att de inte får beställa spaningsuppdrag.

Med FRA-lagen fick regeringen, regeringskansliet och försvaret rätt att beställa spaning i våra telefonkablar. Det är Försvarets radioanstalt (FRA) som utför det praktiska arbetet. Spaningen får enbart gälla utländska förhållanden. Det är bara sådan trafik som passerar landets gränser som FRA får spana på. Fast även kommunikation inom landet kan gå via utländska servrar.

Socialdemokraterna och regeringen är överens om att även Säpo och Rikskriminalen ska få använda FRA:s tjänster. Men Datainspektionen är skeptisk till framför allt Rikskriminalpolisens strävan efter att komma åt innehållet i kablarna. Analysen bakom förslaget är undermålig, anser Datainspektionen.

Datainspektionen efterlyser också svar på en rad frågor. Ökar risken för att sådan trafik som enbart sker inom Sverige kommer att avlyssnas? Kommer det att leda till att fler svenskar utsätts för spaning?

Visst ska ny teknik användas för att bekämpa brott och spana efter hot mot Sverige. Men nu finns en risk att den ena myndigheten efter den andra får möjlighet att utnyttja FRA:s tjänster. Det blir fler och fler spaningsuppdrag. Risken för missbruk ökar. Och risken för läckor i systemet ökar.

Den som är angelägen om att få kommunicera ostört får återgå till det gamla sättet att skicka meddelanden: brev.

Mer läsning

Annons