Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han vill bli premiärminister

Annons
Bäddat för besvikelse. Vänsterledaren Alexis Tsipras vill driva fram ett nyval – för att han själv ska kunna bli premiärminister. Arkivfoto: Thanassis Stavrakis/TT-AP

Nästa grekiska drama inträffar i februari. Det skulle kunna leda till att Vänsterpartiets systerparti, Syriza, får bilda regering. Men vad händer om Syriza får regeringsmakten i ett land som är beroende av förtroendet från utländska långivare?

I februari ska Grekland välja en ny president. Presidenten har i huvudsak ceremoniella uppdrag. Men om parlamentet misslyckas med att välja president tre gånger, blir det nyval. Det skulle av allt att döma Syriza tjäna på. Även om Syrizas partiledare, Alexis Tsipris, skulle nomineras till president, tänker Syriza rösta nej. Och det finns de som tror att Syriza kan vinna en jordskredsseger i ett nyval. Alexis Tsipras nöjer sig alltså inte med att bli president. Han vill bli premiärminister.

Han har medvetet byggt upp en image som trovärdig statsman, inte minst genom att kandidera till att bli EU-kommissionens ordförande. Han fick debattera med Jean-Claude Juncker från Luxemburg och Martin Schultz från Tyskland i direktsänd tv.

Syriza går till val på att trotsa de krav som EU, Europeiska Centralbanken och Internationella Valutafonden ställer på Grekland. Men frågan är hur det ska gå till. Alexis Tsipras kan åka till Bryssel och säga att han struntar i kraven på en budget i balans. Men även en regering ledd av Alexis Tsipras kommer att få erfara det som den förre svenske statsministern Göran Persson uttryckte: Den som är satt i skuld är icke fri. Greklands statsskuld motsvarar ungefär 175 procent av BNP. Grekland kan inte betala tillbaka nödlånen i en handvändning.

– Det finns en anpassningströtthet, säger Michalis Vasileiadis vid Stiftelsen för ekonomisk och industriell forskning i Aten.

Ja, det behövs kanske ingen forskare för att se att det grekiska folket är hjärtligt trötta på nedskärningar. Men Michalis Vasileiadis tillägger att långivarna inte har ägnat tillräcklig uppmärksamhet åt de strukturella reformerna. Det har varit nedskärningar, nedskärningar och nedskärningar. Dessutom en del strukturella reformer.

Banksystemet i Grekland har stramats åt så till den milda grad att det har blivit ökad arbetslöshet i onödan.

– Även om du har en bra och livskraftig affärside har du svårt att hitta någon som vill finansiera den. Och om du till slut skulle hitta någon som kan låna ut pengar blir det ändå svårt att låna, eftersom räntorna ligger kring 6-7 procent, säger Michalis Vasileiadis.

Alltså: Det finns ett berättigat missnöje bland Greklands väljare. Åtstramningarna har slagit alltför blint.

Har långivarna varit för snälla mot den grekiska regeringen? Den har skurit av bara helskotta i de offentliga finanserna. Men den har bara delvis tagit itu med sådana saker som verkligen skulle utmana landets olika intressegrupper: de stelbenta strukturerna i ekonomin.

Inom turistindustrin finns en tydlig oro för vad som ska hända efter presidentvalet i februari. Förra gången det var valrörelse minskade turismen. Nu är det ju inte så att grekiska parlamentsval påverkar turistorterna på Kreta och Rhodos. Och det blir ju inte farligt att visats i Aten för att det är valrörelse. Men det har uppenbarligen en psykologisk betydelse.

Skulle Syriza få regeringsmakten är det bäddat för svekdebatt. Det grekiska dramat är långt ifrån över.

Mer läsning

Annons