Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Har vi koll på begreppen?

Det blir skärpta regler och hårdare kontroll för den svenska vapenexporten. Är det slutlangat med vapen till diktaturer nu? Nej, inte nödvändigtvis.

Annons

I går presenterade den parlamentariska kommittén KEX-utredningen. Det var efter avslöjandena om Sveriges militära samarbete med Saudiarabien 2012, som utredningen tillsattes för att se över hur man kunde skärpa reglerna för svensk vapenexport. Förväntningarna har hunnit slå i taket, inte minst efter Margot Wallströms (S) turbulenta åktur i mars i år, när det kontroversiella Saudiavtalet revs upp. Så, fyller KEX-utredningen sina stora skor? Både ja, och nej.

Sverige föreslås, som enda land i världen, införa ett demokratikriterium i beslutsprövningen. Tillstånd bör inte beviljas stater med omfattande demokratiska brister, heter det. Eller: Bryter en stat mot de mänskliga rättigheterna, bör de inte få köpa vapen av oss.

Naturligtvis är det ett steg framåt, för ett land som vill titulera sig som demokratins krönte kung. Problemet är inte intentionen, utan formuleringarna. I ett tidigt skede diskuterades ett totalförbud mot export till ickedemokratiska länder och ord som ”ska” och ”bör” plitades ner på papper.

Men efter oenigheter och sura miner bland flera av ledamöterna kompromissades det fram ett nytt begrepp: ”hinder”.Det ska utgöra ett hinder för ickedemokratiska stater att köpa vapen från Sverige. I praktiken kommer det alltså fortfarande att vara möjligt att sälja vapen till diktaturer.

Det finns dock positiva saker med KEX-utredningen, bland annat en skärpt kontroll över vart svenska vapen tar vägen. Hamnar de där de ska eller byter de händer på vägen?Dessutom förespråkas bättre transparens. Det ska vara enklare för gemene man att få insyn i beslutsfattningen och utkräva ansvar. Kontroll, ansvar och öppenhet, klingar visserligen fint. Men vad hände med Sveriges försvar av de mänskliga rättigheterna?

Mer läsning

Annons