Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Högern” satsar mer på omsorg i Kumla

Annons
Kapplöpning. Budgetdebatten i Kumla blev en kapplöpning om vem som satsar mest på skola, vård och omsorg. I talarstolen står kommunalrådet Katarina Hansson. Foto: Peter Eriksson

Budgetdebatten i Kumla kommunfullmäktige på måndagen blev en kapplöpning om vem som satsar mest på den kommunala verksamheten.

– Vi prioriterar pengarna till barn och de gamla i år, sade kommunstyrelsens ordförande Katarina Hansson (S).

Därefter kom det ena partiet efter det andra och föreslog ännu mer.

– Vi vill lägga mer på det sociala området för att öka bemanningen och minska delade turer. Vår personal behöver fler öron, armar och ben, sade Mats Hellgren från Moderaterna.

Och han ville dessutom ge extra pengar för att höja lönerna för personalen.

– Klassresan börjar i klassrummet, sade Christina Örnebjär från Folkpartiet.

– Lärarna ska ha högre löner. De ska ha rimlig arbetsbörda. De ska känna att de har en arbetsgivare som tror på dem.

Hon lade dessutom förslag för att öka medborgarnas insyn i den kommunala verksamheten, till exempel genom att öppna nämndsammanträden för allmänheten, att ha fler frågestunder i fullmäktige och att öppna kommunens hemsida för e-petitioner från allmänheten. Om tillräckligt många stöder ett förslag ska det utredas.

Sammantaget alltså: Den så förhatliga ”högern” satsar mer pengar på verksamheten än både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Dessutom vill både Folkpartiet och Moderaterna höja lönerna för vissa yrkesgrupper.

Och hur är det med det sociala ansvaret? Moderaten Margareta Engman hörde till dem som talade emot en planerad bowlinghall med alkoholservering i Kumlahallen.

Kumla är en växande kommun. Socialdemokraternas valresultat i kommunvalet 2010 var 48,7 procent. Det skulle få socialdemokratiska politiker i många andra kommuner att bli gröna av avund. För att inte tala om partiets rikspolitiker. Detta kan naturligtvis inte enbart avfärdas med att folk röstar som de alltid har gjort. Det styrande partiets röstandel är ett tecken på att Kumla är en kommun som mår förhållandevis bra.

Men även en välmående kommun behöver en opposition, som hackar och ifrågasätter. Och ibland skulle de styrande kanske ha lyssnat lite mer på de kritiska rösterna.

Kumla lämnade Sydnärkes utbildningsförbund (SUF) och bestämde sig för att starta egen gymnasieskola. Det fanns en förhoppning att det skulle bli 500 elever. Skolan fick som mest 287 elever. Och sedan har det blivit färre. Flera av oppositionspartierna vill att kommunen återgår till ett mer handfast samarbete med grannkommunerna.

– Jag var med och röstade ja till att vi skulle lämna SUF. Jag erkänner att det var något av det dummaste jag gjort, sade Mats Hellgren (M) i fullmäktige i går.

Kumla har knappast något val. Gymnasieskolan måste förändras. Det är ohållbart att ha en gymnasieskola där det finns klasser med tre eller fyra elever. Det är näst intill kommunal privatundervisning.

En budgetdebatt handlar alltid mycket om kronor och ören. Men socialdemokraten Annica Moberg, som också är ordförande i barn- och utbildningsnämnden, nyanserade bilden.

– Jag hoppas att vi kan styra över diskussionen mer till hur vi når uppsatta mål, i stället för att ständigt hamna i diskussioner om kronor och ören.

På den punkten har hon rätt. Det gäller skolan – och en rad andra områden.

Mer läsning

Annons