Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hur länge ska Sverige stå vid skampålen?

Annons

Efter en rad bakslag i domstol är det nu slut med positiv särbehandling inom högskolan. Könskvoteringen ska bort.

I går kom beskedet från högskole- och forskningsminister Tobias Krantz. Hans motiv är att kvoteringen fått till följd, att kvinnor med höga betyg fått stå tillbaka för mindre meriterade män. Ministern har rätt i denna analys. Förra året var det nästan uteslutande kvinnor, som drabbades av denna metod för att öka jämställdheten.

Tanken var god men konsekvenserna paradoxala. Jämställdhet är ett mål i sig av många olika skäl. Det handlar om rättvisa. Men lika mycket om att ett samhälle måste ta tillvara alla sin resurser på bästa sätt. Att strukturer och vanföreställningar hindrar kvinnor att komma till sin rätt är ett vansinnigt slöseri med resurser.

Kvinnor är fortfarande underordnade i Sverige. Vi är långt från det jämställda landet. Visst har vi nått stora framsteg. En del av vägen framåt är det mödosamma arbetet att ändra attityder, att ständigt formulera argument för jämställdhet, och ständigt argumentera mot ingrodda föreställningar.

Problemet är att allt detta pratande tar tid. Vi behöver också konkreta metoder. En sådan är kvotering. Inom företagsvärlden finns olika synpunkter på om kvinnor ska kvoteras in i bolagsstyrelser. Klart är att män är överrepresenterade i dessa församlingar, som styr över företagande och som för det mesta har både män och kvinnor som kunder.

Eftersom så lite har hänt under många år, mot bättre vetande, är en lag om bolagskvotering en konkret metod. Sverige borde följa Norges exempel och lagstifta.

Högskolan är en värld för sig. Det vore väl själva den om inte tankekapaciteten, som finns samlad på dessa institutioner skulle kunna komma fram med egna metoder. De kvinnliga professorerna är i klar minoritet. Handelshögskolan fick skämmas ordentligt i höstas. Denna prestigeskola tappade i en internationell rankning. Orsak? Endast 2,5 procent kvinnliga professorer, ”en kolossalt låg andel” jämfört med handelshögskolor i världen, konstaterade rektorn.

Sverige vid skampålen alltså. Vem vill ha det så?

Mer läsning

Annons