Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Islossning – men långt till sommar

Annons
Töväder. Det finns hopp om en ny vår för svensk arbetsmarknad efter två bistra år. Men den ser annorlunda ut.arkivbild: Hasse Holmberg/SCANPIX

November 2008. Varselvågen väller över Sverige. Värst drabbat i landet denna månad är Örebro län. I hela landet får 20 000 människor besked om att deras arbete ska försvinna.

December 2010. Antalet nya lediga jobb är uppe i 46 000 i hela landet. Det är den högsta siffran för denna månad på årtionden.

Mitt i vintermånaden januari kommer alltså denna glädjande bekräftelse på islossning på arbetsmarknaden efter år av frost.

Det finns en stor siffra som inte förändrats särskilt mycket. Arbetslösheten. Den är fortsatt hög, över åtta procent enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Arbetsmarknaden förändras hela tiden. Den internationella finanskraschen drabbade svenska företag som ett klubbslag och följdes av omfattande varsel och uppsägningar. Konjunkturens störtdykning fick näst intill blixtsnabba konsekvenser för 100 000-tals familjer. Nu är läget ett annat.

Det är ingen nyhet att svensk ekonomi går allt bättre. Konjunkturinstitutet kunde senast i sin decemberrapport rada upp positiva nyckeltal: BNP hade gjort ett jättekliv på ett år från minus fem procent till lika mycket plus och sysselsättningen ökade stadigt.

Nu framträder en ny arbetsmarknad. Företagen vill anställa samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög. Många arbetssökande har inte de kvalifikationer som efterfrågas. Ett sådant tillstånd kallas på ekonomspråk för matchningsproblem.

I Stockholm finns vart tredje av de lediga jobben, de flesta inom så kallade företagstjänster, alltså konsulter, marknadsförare och på banker. I landet som helhet kommer också allt fler jobb inom vård och omsorg.

I Örebro län, med en annan typ av företag, efterfrågas folk till industrin och förskollärare. Det visar på skillnaden mellan storstaden och vårt län. Siffrorna visar entydigt att utbildning blir allt viktigare. Godkända gymnasiebetyg är så gott som ett minimikrav.

Hög långtidsarbetslöshet är en styggelse, för den enskilde och för hela samhället. För politikerna gäller det att inte bländas av de goda siffrorna utan verkligen ta tillfället i akt att förändra förutsättningarna. Målet måste vara att utrota långtidsarbetslösheten och se till att tiden ”mellan två jobb” blir så kort som möjligt.

Suget efter konsulter i Stockholm är ett exempel på den kraftigt växande tjänstesektorn. För att motsvara den efterfrågan behövs satsning på kvalificerade utbildningar. Men det finns också en annan tjänstesektor med växtkraft som inte kräver samma utbildningsnivå. Här är rutavdraget en katalysator.

Både Alliansen och det som var De rödgröna önskade sänkt restaurangmoms i valrörelsen. Det skulle kunna ge fler jobb. Samma koppling finns mellan hushållstjänster och sänkt skatt. Det förunderliga var att De rödgröna förblindades av uttjänt ideologi i detta fall.

Jobbskatteavdraget är ett sätt att göra människor mer villiga att arbeta. Men det finns en gräns för när denna vilja inte tillför några nya arbetsvilliga. Det lär bli en batalj inom Alliansregeringen för att sätta denna gräns.

Las är ett annan hett omdiskuterat fenomen. Fack och arbetsgivare har tävlat om att krama, hata och tolka denna regel och konsekvenserna. Nu kan det bli annorlunda. LO och Svenskt näringsliv ska tillsammans titta på verkligheten. Prestigen är undanstoppad vilket lovar gott för framtiden.

Det gemensamma målet måste vara att matcha jobben – och utrota långtidsarbetslösheten.

Mer läsning

Annons