Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan de rent av vara vackra?

Annons
Nytt landskap. Lokalt ägande kan göra vindkraftverken vacker. arkivbild: Håkan Risberg

Vad är det för likhet mellan Lekeberg och Grekland? Inte mycket. Lekebergs kommun har i alla fall en ekonomi som grekerna i dag bara kan drömma om.

En likhet finns. Plötsligt dök folkomröstning upp som ett sätt att lösa en hård politisk knut. I Lekeberg deklarerade företrädare för den styrande Alliansen i förra veckan att kommuninvånarna borde få folkomrösta om vindkraften.

Stena Renewables planer på att bygga 20 vindkraftverk i Kilsbergens utlöpare utanför Mullhyttan är en glödhet fråga i kommunen. Varje parti och varje folkvald politiker har ägnat mycket tankekraft åt att ta ställning i denna fråga.

Den styrande Alliansen, M, FP, C och KD, kom till slut fram till att förorda ett ja till vindkraftsbygget. Oppositionen är emot och Sverigedemokraterna, som har de avgörande rösterna, har inte bestämt sig.

De lokala politikerna har enligt lagen makten att säga ja eller nej till vindkraften. Det partipolitiska motståndet mot vindkraften i Lekeberg har fått vind i seglen av en stark folklig opinion.

Som en räddare i nöden dyker tanken på en folkomröstning upp. När politikerna låst in sig i sina hörn ska folket få fatta beslut. Den representativa demokratin ska för stunden omvandlas till direkt folkmakt – i en fråga som politikerna inte mäktar med.

Det är inte rätt sätt att använda folkomröstning på. Det borde man veta i Lekeberg som faktiskt har erfarenhet av en egen avgörande direktdemokrati, då invånarna under ordnade förhållanden sa ja till att bilda en egen kommun 1995.

Vindkraften är nödvändig och en del av Sveriges omställning till förnyelsebar energi. Tekniken utvecklas hela tiden mot större och mer effektiva verk. Det finna andra hållbara källor också som vattenkraft, biomassa och solenergi. Men det ena utesluter inte det andra och alla energislag måste byggas ut.

Det finns ett svar på frågan ”varför?”. Klimatet. Både fråga och svar kommer från Lars Thomsson, en av regeringens vindkraftssamordnare. I förra veckan deltog han på ett vindkraftsseminarium i Örebro arrangerat av Regionförbundet.

Lars Thomssons utgångspunkt är temperaturkurvan, som pekar brant uppåt efter att i århundraden ha stillsamt ha legat på samma nivå. Orsaken till dagens upphettade tillstånd är fossila bränslen. Klimatet är globalt. FN-mötet i Durban om två veckor blir ytterligare en prövosten för världens toppolitiker.

Det globala är även nationellt och lokalt. I Sverige kan vi vara glada över att vi redan i år har nått upp till 47 procent förnybar energi. Målet för 2020 är satt till 50 procent.

Lars Thomsson är gotlänning. Han har egen erfarenhet av vindkraftsutbyggnad. På Sveriges vackraste ö (min anmärkning) finns 400 vindkraftverk och målet är 250 till. Då är gotlänningarna uppe i en självförsörjningsgrad på 300 procent.

Gotlänningarna som försörjer sig på jordbruk och turism har fått en tredje näringsgren – energiproduktion med 2 000 lokala andelsägare. Den politiska enigheten är total och hälften av gotlänningarna har inte upplevt ett vindkraftsfritt landskap. Och turisterna fortsätter att komma, konstaterar Lars Thomsson.

Man vänjer sig, säger han om det nya landskapet. Lars Thomssons viktigaste budskap är lokalt ägande. Om vinsten stannar i bygden blir kraftverken rent av vackra.

Här finns orsaken till motvinden i Lekeberg. Det är ett bolag som vill bygga och ett bolag som vill tjäna pengar. Med lokala andelsägare hade situationen varit en annan. I ett sådant läge hjälper det inte med folkomröstning. Och vindkraft måste vi ha mer av.

Mer läsning

Annons