Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kluvet inför delat land

Annons

I går begåvades världen med ett nytt land – Republiken Sydsudan. Efter årtionden av inbördes strider i Sudan, som uppskattas ha krävt två miljoner liv, har frigörelseprocessen äntligen resulterat i en fredlig delning av det väldiga landet.

Högtidligheterna och glädjen – ja, euforin – i det nya landet visste i går inga gränser. FN-chefen Ban Ki-Moon var där tillsammans representanter för en lång rad nationer. Sverige skickade biståndsminister Gunilla Carlsson. I stort sett hela världen välkomnar det nya landet som redan i nästa vecka blir FN:s 193:e medlem.

Trots denna, i grunden mycket positiva händelse, är det långt ifrån en tillfredsställande situation som det nya landet befinner sig i. Under lång tid framåt kommer landet att vara beroende av hjälp och bistånd; Sydsudan är ett utomordentligt fattigt land med världens högsta barnadödlighet och världens lägsta utbildningsgrad.

Det finns emellertid en väldig potential i det nya landet.

Cirka 80 procent av före detta Sudans oljefyndigheter ligger inom Sydsudans gränser. Den största oljerikedomen finns i provinsen Abyei i gränstrakterna mellan norr och söder.

Hur oljeinkomsterna ska fördelas är ännu en olöst fråga. Vill det sig illa kan nya strider blossa upp i regionen. Så sent som i maj ockuperade sudanesiska styrkor provinsen. Omkring 150 000 personer flydde. I juni medlades en uppgörelse fram mellan norr och söder och trupperna lämnade provinsen.

Men i och med att frågan ännu inte är löst, är risken för en väpnad konflikt hela tiden akut. Sudans president Omar al-Bashir, efterlyst av den Internationella brottmålsdomstolen i Haag, vill behålla så mycket som möjligt av oljeinkomsterna. Han kommer inte att tveka att skicka in trupper i provinsen om förhandlingarna inte går hans väg. Samtidigt har Sydsudan stort behov av oljepengarna när landet ska byggas upp.

FN ska skicka 7 000 soldater till området, vilket dessvärre inte innebär att dagens sköra fred är garanterad.

Världssamfundet måste nu ge pengar, tid och kraft att odla och stödja en ekonomisk och demokratisk utveckling i Sydsudan. Som, om det lyckas, kan bli ett mönster för hur långvariga inbördes strider kan lösas.

Mer läsning

Annons