Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krisen går mot sin kulmen

Annons

Skuldkrisen i en rad euroländer och i USA har skapat stor oro runt om i världen. I Sverige har den tidvis utlöst panikartade reaktioner med kraftigt sänkta börskurser under nio handelsdagar i rad. I fredags gick kurserna dock upp en aning.

Men det är nog bara tillfälligt. I går stod det nämligen klart att kreditvärderingsinstitutet Standard Poor´s sänkt kreditbetyget för USA från AAA till AA+. Det är en kraftig markering och en varning till marknaden att USA inte har samma ekonomiska styrka som tidigare. Troligen leder det till att det blir dyrare för USA att låna pengar – och låna behöver USA för att kunna betala sina löpande utgifter.

Det här kommer att få konsekvenser runt om i världen. Exakt vad som kommer att hända i morgon, när marknaderna öppnar igen, vet ingen. Reaktionen kommer att visa sig i värdepappershandeln samt på finans- och valutamarknaderna. Tyvärr talar det mesta för att reaktionerna blir negativa. Vilket riskerar att leda fram till en global lågkonjunktur med negativ tillväxt.

I grunden är skuldkrisen politikernas ansvar. Länge har de levt över sina tillgångar och låtit skulderna växa i en absolut övertygelse om att tillväxten fortsätter och skulderna därmed kan hållas under kontroll. Euroländernas skuldkris grundlades när de största ekonomierna underlät att ta ansvar för statsskulder och budgetunderskott som stred mot de regler som de själva ställt upp för euron.

I den kris som uppstått är det också politikerna som måste samla sig till att hantera situationen. Det är helt nödvändigt att börja minska utgifterna och att öka inkomsterna. I USA är det republikanerna som bär ansvaret genom sin vägran att höja några skatter över huvud taget. Besparingarna är inte heller tillräckliga i förhållande till skuldbergets och budgetunderskottets storlek.

Det den europeiska och amerikanska allmänheten – som hårdast kommer att drabbas av krisens negativa konsekvenser – bäst kan hoppas på är att politikerna förmår att tänka litet längre än vad näsan räcker. Om så sker är osett. Hittills har de inte uppvisat sådan förmåga och det är väl inte mycket som talar för att de ska lyckas skaffa den – ens under galgen som de nu samlats invid.

Mer läsning

Annons