Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Ohly och skatten

Annons

Ett ödesval. Det är Mona Sahlins beskrivning av den dag som nu är knappt två veckor borta. En del av Mona Sahlins öde är att hon ska möta väljarna i lag med Vänsterpartiet.

I går var det Lars Ohlys tur att frågas ut i SVT. I början sa han frankt att de tre rödgröna partierna är överens om det mest. Vart efter utfrågningen pågick kröp den ena frågan efter den andra fram som saknad gemensamma ställningstaganden.

Det är i och för sig inte så märkligt. Samma förhållande råder inom Alliansen. Samarbete medför inte att partierna måste utplåna sina egen politik. Det vore rent av förödande för den svenska demokratin om alla politik skulle reduceras till två ståndpunkter.

Lars Ohly slapp stå till svars för sitt förflutna som övertygad kommunist. Det var bara bra. Det är för sin politik av i dag, och framtiden, som han ska bedömas. Och här finns nog att skärskåda.

Vänsterpartiets inflytande på De rödgrönas Afghanistanpolitik har debatterats flitigt. I Lars Ohlys värld kommer freden till de afghanska folket om Sverige, och andra, tar hem sina soldater. Det är en vacker tanke som inte har mycket förankring i verkligheten tyvärr. Lars Ohly sa också att att han hellre ser att Sverige närvarar med trupper vid andra oroshärdar i världen. Som om färre soldater på fler platser skulle vara ett bättre alternativ. Det är en märklig logik.

Sverige har inte för låga skatter utan för lite välfärd. En ansvarsfull politiker är beredd att höja skatter, enligt Lars Ohly. Den analysen talar klart ut att Vänsterpartiet konstant kommer att trycka på för högre skatter inom De rödgröna. Knappast någon nyhet för någon.

Vänsterpartiet kan med fog skyllas för att vara alla goda gåvors givare. Nu sätter samarbetet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet stopp för denna generositet. När partiets stora visioner kläms ihop av den snåla verkligheten finns inte så mycket kvar att yvas över. Lars Ohly upprepar numera samma fras som alla andra,”om ekonomin tillåter”. Finansminister Borgs skugga vilar även över Vänsterpartiet.

Lars Ohly fick skämmas ordentligt i går. Hans förslag om att ge utländska elitfotbollspelare skatteprivilegier är ett praktfullt självmål från en som vill företräda samhällets förfördelade. Nu tog han tillbaka det. Men fläcken på omdömet finns kvar.

Mer läsning

Annons