Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Ströman: Kuppmakare skrev stadgarna för Svenska Akademien

Stadgarna för Svenska Akademien grundas på en samhällsordning där en kung hade genomfört en statskupp och avskaffat de politiska partierna.

Annons
Kuppmakaren Gustav III skrev stadgarna för Svenska Akademin. På bilden: byst av Gustav III på Kungliga Operan i Stockholm.

Det är ännu ett exempel på hur monarkin förr eller senare kommer att krocka med grundläggande demokratiska principer.

Det innebär att agera varsamt och i riktning mot att avsäga sig makten över Svenska Akademin – och samtidigt slå vakt om dess särställning.

Nu gäller det för kungen och hovet att hantera frågan på ett smart sätt. Det innebär att agera varsamt och i riktning mot att avsäga sig makten över Svenska Akademin – och samtidigt slå vakt om dess särställning.

Svenska Akademiens stadgar skrevs av Gustav III år 1786. Det är, enligt hovets tolkning, fortfarande enbart kungen som kan ändra i dessa stadgar, till exempel genom att skriva in att en akademiledamot kan avsäga sig sitt uppdrag. Kungens blivande riksmarsalk, Fredrik Wersäll, klargjorde detta i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

En förutsättning för att bevara monarkin var att kungen skulle berövas all politisk makt. I praktiken blev riksdagens talman landets statschef, med uppgifter som att utse regeringsbildare och ta mot avskedsansökan från statsministern. Kungen skulle bli en dekoration ovanpå en ordning som i allt väsentligt gjorde Sverige till en republik.

Stadgarna skrevs av en kung som varken respekterade riksdagen, politiska partier eller konstitutionell ordning.

Men även en dekorativ statschef har politisk makt. Nu visar det sig att kungen personligen har en avgörande maktställning över en av våra tyngsta kulturinstitutioner. Stadgarna skrevs av en kung som varken respekterade riksdagen, politiska partier eller konstitutionell ordning. Statsvetaren Nils Gustafsson skriver i Svenska Dagbladet att Svenska Akademien "är för viktig för att tillåtas gå under. Kanske är den också för viktig för att överlåtas på hovet".

Om kungen respekterar sin roll som dekoration på det svenska statsskicket, så agerar han för att frånsäga sig makten över Svenska Akademiens stadgar. Det räcker inte med att han justerar stadgarna så att det blir möjligt för ledamöter att avsäga sig sitt medlemskap. Det är inte förenligt med demokratin att en person som ärvt sitt ämbete har den yttersta makten över den institution som till exempel utser Nobelpristagaren i litteratur.

Mer läsning

Annons