Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Ströman: Stölder i hemtjänsten – fällor bättre än belastningsregister

Annons

Sedan 2013 har Örebro kommun gjort 79 Lex Sara-anmälningar om stölder hos hemtjänstbrukare.

En pensionär upptäckte att pengar försvunnit ur en plånbok. Då gillrade chefen för hemtjänsten en fälla för tjuven.

Det rapporterade Sveriges Radio/Örebro den 6 november förra året. Ett rättsfall gör det nu lättare för kommuner att upptäcka tjuvar bland anställda. Det är tillåtet att gillra fällor för misstänkta tjuvar inom äldreomsorgen.

Annars är den vanligaste åtgärden som diskuteras att kräva utdrag ur belastningsregistret.

Men då uppstår följande problem: Du betalar dina böter eller sitter av din tid i fängelset. Efter det vill vi att du ska resa dig upp, skaka av dig smutsen från ditt tidigare liv och börja arbeta. Om vi stänger av en stor del av arbetsmarknaden för personer som varit straffade, så förlänger vi i praktiken strafftiden och vi gör det svårare för dem att komma in i ett normalt liv.

Vi vill naturligtvis att de äldre är trygga. Vi vill att barnen i våra skolor ska vara trygga, för att inte tala om barnen på dagis. Få se nu, finns det fler grupper? Ja, varför inte de som söker sjukvård, de som går till kommunen för att söka byggnadstillstånd och de som besöker tandvården... Så där kan vi hålla på. Vi ställer krav på utdrag ur kriminalregistret för den ena verksamheten efter den andra. Bostad och arbete anses vara avgörande för att förhindra återfall.

Sedan kommer nästa fråga: Hur träffsäkert är det att kräva ett utdrag ur kriminalregistret? Hur många stölder skulle vi förhindra?

En hovrättsdom ger hemtjänsten ett verktyg för att upptäcka eventuella tjuvar bland de anställda. Det fanns en misstanke mot en anställd om att hon hade stulit hos en äldre person som hon arbetat hos. Chefen för hemtjänsten placerade 1 100 kronor i den äldre personens plånbok samma dag som den misstänkta kvinnan skulle arbeta hos just den personen. Mycket riktigt: pengarna försvann. Den anställde erkände och lämnade tillbaka pengarna. Hon åtalades för grov stöld.

Tingsrätten förde ett resonemang som gick ut på att det inte handlade om ett "olovligt tagande" eftersom chefens avsikt var att pengarna skulle tas. Det var ju en gillrad fälla. Ägaren var införstådd med att pengarna skulle bli stulna. Den åtalade friades således.

Men hovrätten gjorde en annan bedömning. "För att ett samtycke ska medföra att ett tagande inte anses olovligt krävs att samtycket är allvarligt menat", skriver hovrätten. Alltså dömdes kvinnan till 80 dagsböter, sammanlagt 18040 kronor.

Ibland är det "tillfället som gör tjuven". Kvinnan som fälldes av hovrätten var tidigare ostraffad. I det fallet hade det alltså inte hjälpt med ett utdrag ur kriminalregistret. Men om kommunerna får använda den här typen av brottsprovokation eller fällor, så kan det vara ett väl så effektivt medel för att bekämpa stölder.

Mer läsning

Annons