Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lekeberg duckar i blåsten

Annons
Blåsväder. Lekebergs kommunpolitiker ska under året bestämma sig om de vill förvandla blåst till vindkraft. arkivbild:Johan Nilsson/SCANPIX

Vindkraft eller inte? Frågan är så känslig i kommunpolitiken i Lekeberg att de flesta partier än så länge duckar. Vi har inte tagit ställning än, var beskedet som NA:s redaktör i Lekeberg Peter Eriksson fick när han krävde partiföreträdarna på svar i förra veckan.

Mot slutet 2011 kommer de första kommunala besluten om Stena Renewable ska få bygga minst 20 vindkraftverk strax norr om Mullhyttan. Det handlar om rejäla vindsnurror, upp mot 185 meter höga. Det är klart att de kommer att märkas.

Våren 2009 kom en ny lag med syftet att underlätta etableringen av vindkraften. En ändring var att kommunerna fick veto. Ett lokalt veto är inte direkt en metod att skynda på en önskvärd utveckling. Det går att dra en parallell till vargpolitiken. Licensjakten, som inte i sig befrämjar en tillväxten av vargstammen, var ett sätt att blidka den lokala opinionen.

Så motsägelsefull är politiken ibland. Miljöminister Andreas Carlgren har nu insett att vetot inte är bra för vindkraften. I förra veckan gav han besked om att han vill ha bort vetot. Orsaken är att det finns svart på vitt att allt färre vindkraftverk blir godkända av kommunerna.

Sverige är i en europeisk jämförelse väl försett med källor till förnyelsebar energi och el. Vattenkraften är en. Många mäktiga Norrlandsälvarna är sedan länge inte vackra naturfenomen utan produktionsenheter.

Vindkraften är på stark frammarsch i många EU-länder, även om tillväxten minskade under 2010. Förra året stod vindkraften för 5,3 procent av elanvändningen i EU. I Sverige var siffran 2,4 procent. Skillnaden beror inte på att det blåser mindre hos oss, utan på politiken. Målet i EU är att vindkraften ska vara 14 procent till år 2020. Sverige nöjer sig med beskedligare åtta procent.

Få kan tycka att vindkraftverken är en skönhetsupplevelse. Det är å andra sidan inte kolkraftverk heller.

EU-statistiken visade att under förra året tillkom mer kolkraft än vad som togs ur drift. Vindkraft är en av de förnyelsebara källor som vi måste ta till vara för att befria världen från fossil energi. Kol och olja ska stanna där de hör hemma, i jorden. Annars blir konsekvenserna för klimatet ödesdigra.

Det kommunala självstyret finns med i den svenska grundlagen. Det är en maktfördelning som vi kan vara stolta över. Många beslut fattas nära medborgarna av folkvalda som är väl insatt i de lokala förhållanden. Och som kan ställas till svars i direkt, på torget eller i mataffären.

Kommunerna har stor makt och handskas med merparten av våra skattepengar till grundläggande samhällsfunktioner. Men kommunerna bestämmer inte över allt.

Kommunerna kan inte bestämma om en ny motorväg eller en ny järnväg. Båda gör ingrepp i naturen, precis som stora vindkraftverk. Kommunerna har däremot vetorätt mot uranbrytning.

Minister Carlgrens attack mot vetorätten för vindkraften skapar en blocköverskridande kompanjonskap på riksnivå. Han får stöd av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, medan de andra allianspartierna säger tvärt nej.

Lokala politiker, oavsett partifärg, lär vilja behålla sin makt. Inget konstigt med det. Lekebergspolitikerna har mycket att grunna på framöver. Som aldrig förr har beslut i ett kommunfullmäktige konsekvenser för hela landets energipolitik.

Mer läsning

Annons