Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många måste trycka på knappen

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Internt inom EU talas det ibland om unionens ”atombomb”. Det handlar inte om någon fysisk bomb som utplånar städer och åstadkommer ett svampformat moln. Det handlar – som vanligt när det gäller EU – snarare om byråkrati och beslutsprocesser. En politisk atombomb finns inskriven i artikel sju i fördraget. EU-länderna kan vidta åtgärder mot ett medlemsland som inte uppfyller de grundläggande kraven om demokrati och rättssäkerhet. Just de här dagarna diskuteras om det börjar bli dags att använda artikel sju mot Ungern.

Problemet är att atombomben är för svår att utlösa. Det är så många som måste trycka på knappen samtidigt.

Ungern reser nya statyer av Miklos Horthy, mannen som allierade Ungern med det nazistiska Tyskland och införde en rad antisemitiska lagar. Det ungerska parlamentets talman deltog i en minnesceremoni för att hylla en känd antisemitisk författare.

Det styrande partiet Fidesz utnyttjar sin majoritet i parlamentet för att tumma på både rättsväsendets och mediernas oberoende. Ungern har upprättat medieråd som ska se till att medierna uppträder ”balanserat”. Som av en ren tillfällighet är det medlemmar i det styrande partiet som sitter i detta kontrollorgan. En av dem som säger sig trivas bra i Ungern just nu är sverigedemokraten Erik Almqvist.

Nyligen nämnde EU-kommissionären Viviane Reding att artikel sju kan komma att användas. Om det finns en risk att grundläggande värderingar hotas måste Europa ingripa, förklarade hon i en debatt i EU-parlamentet.

Artikel sju har också kallats ”Österrikeparagrafen”. När högerextremistiska FPÖ fick plats i den österrikiska regeringen 1999, ledde det till att samtliga EU-länder avbröt de bilaterala kontakterna med Österrike på ministernivå. Knuten löstes så småningom genom att en expertgrupp granskade läget för mänskliga rättigheter i Österrike.

Artikel sju är för stelbent. Det krävs inledningsvis att fyra femtedelar av EU:s medlemsländer är överens om att ett land bryter mot unionens grundläggande värderingar. Därefter kan medlemsländerna med ”vanlig” kvalificerad majoritet besluta om åtgärder, till exempel att beröva landet sin rösträtt i rådet, det vill säga det organ som beslutar om nya EU-lagar.

I fallet Ungern finns det partipolitiska kopplingar mellan Fidesz och en rad av de konservativa och kristdemokratiska partierna i Europa. Fidesz ingår till exempel i samma partigrupp som svenska moderater och kristdemokrater i EU-parlamentet. Det räcker med att några få av Europas regeringar låter dessa band styra, så uppstår en blockerande minoritet.

Det är bra att Viviane Reding markerar. Men tyvärr är det alltför svårt att ingripa mot ett enskilt land.

Titta på valutaunionen. Både Tyskland och Frankrike bröt mot EU:s budgetregler, men lyckades mobilisera en blockerande minoritet mot kommissionens förslag om ett överträdelseförfarande. Därför har nu reglerna ändrats. Nu är det omvänd majoritet som gäller. Om kommissionen vill ingripa mot ett land med höga underskott krävs det kvalificerad majoritet för att stoppa förslaget.

Mer läsning

Annons