Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mindre glans åt kungen

Annons

Monarkin stärks. Och ändå inte. Om kungen skulle få redovisa sina kvitton, som alla andra offentliga myndigheter, skulle det stärka förtroendet för hovet som institution. Men samtidigt skulle det leda till att kungen inte framstår som fullt lika upphöjd som tidigare.

I riksdagens konstitutionsutskott finns det nu en öppning för att öka insynen i hovets verksamhet. Hovets anslag är på 123 miljoner kronor. 59,8 miljoner går till underhåll av fastigheter med mera – och där gäller offentlighetsprincipen. Men för hovets verksamhet, när kungen är ute och representerar, gäller inte offentlighetsprincipen.

Om statsministern reser till ett annat land och bor på hotell har allmänheten långtgående möjligheter att kolla vad han har haft för sig. Hotellräkningen är till exempel en offentlig handling. Det går att kolla om han har bjudit någon på middag – och vad middagen har kostat. Även kommunalråd och landstingsråd får finna sig i att deras utgifter och representation granskas. Just nu har vi en partiledare som är utsatt för en hårdhänt granskning.

Men kungens kvitton får vi inte se.

Kungen är visserligen inte folkvald. Men han arbetar ändå i en förtroendebransch. Lika väl som skattebetalarna har rätt att få veta hur Fredrik Reinfeldt och Håkan Juholt använder deras pengar, har de rätt att granska vad kungen har för sig.

Moderaternas Per Bill är emot en förändring. Han hänvisar i en intervju med Svenska Dagbladet till den så kallade Torekovkompromissen. Alltså en uppgörelse som slöts för 41 år sedan. Det var en uppgörelse som handlade om att bevara monarkin, samtidigt som kungen fråntogs en del formella befogenheter. Ska alltså de folkvalda år 2011 vara bundna av ett beslut som togs av politiker som över huvud taget inte är aktiva i dag – om de ens lever?

Om monarkins vänner motsätter sig en ökad offentlighet binder de ris åt egen rygg. Offentlighetsprincipen är en del i det svenska statsskicket. Vad finns det då för argument för att just statschefen ska slippa bli granskad?

Att införa en offentlighetsprincip för kungahuset skulle stärka förtroendet för monarkin. Kungen som institution skulle visserligen förlora lite av sin glans om vem om helst kan gå in på slottet – eller skicka ett mejl – och begära ut en offentlig handling. Men monarkin som system skulle fungera bättre av en sådan ordning.

Mer läsning

Annons