Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mordutredning i Monty Python-stil

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Mordet på Olof Palme är ett svenskt trauma. Med själva mordutredningen är det annorlunda. Det finns knappast någon företeelse som det har gjorts så mycket satir om. Fast satirmakarna kan slänga sig i väggen. Verkligheten är väl så komisk.

Från början sköttes utredningen på ett sätt som var i bästa Monty Python-stil. Tänk dig John Cleese i rollen som spaningsledaren som struntar högaktningsfullt i de konkreta spår och vittnesmål som finns – och i stället bestämmer sig för att det är politiska flyktingar som har utfört mordet! I verkligheten var det en före detta Säpo-chef som ansåg sig ha insikter som ingen annan hade.

Krydda sedan med en socialdemokratisk bokförläggare som också trodde sig veta vem som mördat Palme – och som inledde egna spaningar, vid sidan av den officiella polisutredningen. Han hette Ebbe Carlsson och blev huvudperson i en av 80-talets mest intressanta politiska affärer. En livvakt åkte fast med olaglig avlyssningsutrustning. En minister tvingades avgå efter att ha gett sitt stöd till privatspanaren Ebbe Carlsson.

För de kurder som – med polisens egna ord – jagades med blåslampa var utrednignen inte fullt lika komisk. De jagades för att spaningsledaren var fullt och fast övertygad om att mördaren hörde till den kurdiska organisationen PKK.

Konstitutionsutskottets utfrågningar om Ebbe Carlsson-affären var också politisk underhållning av högsta klass.

130 personer har erkänt mordet på Olof Palme. En person greps för Palme-mordet, men släpptes ganska snart. En person dömdes för mordet i tingsrätten, men friades i hovrätten.

11 000 personer har utpekats som mördare. Det skulle bli en mindre folkrörelse om dessa människor slöt sig samman i Misstänkta Palmemördares Förbund. Med tanke på den obehagliga upplevelse det måste vara att bli utpekad som mördare skulle de säkert kunna begära någon miljon i statsstöd.

Satirgruppen På håret gjorde en sketch i radion redan ett par år efter Palme-mordet som gick ut på att Palme-utredningen skulle bli en evighetsutredning. I På hårets framtidsvision upprättades ett spaningsmuseum, där intressanta detaljer ur utredningen ställdes ut. Men eftersom utredningen fortfarande pågick, var det ibland tomt i montrarna. Åklagaren eller polisen behövde titta på grejerna ibland.

Och nu står vi där, 25 år efter mordet. 225 hyllmeter med utredningsmaterial. Mordutredningen har kostat så där en halv miljard. Och den fortsätter. Något särskilt spaningsmuseum om mordet på Olof Palme har jag ännu inte sett. Men i polismuséet finns faktiskt en monter där en del av pappersbuntarna från Palme-utredningen ligger på hög. Världens största polisutredning någonsin.

Utredningen läggs ner den dag då det absolut inte finns något mer material att bearbeta.

Men någon mördare kommer knappast att åka fast. Slöseri? Nej, det tycker jag inte. Om det finns en procents chans att gripa mördaren, bör utredningen fortsätta.

Och så kan det ju uppstå nya komiska situationer. Underhållningsvärdet ska inte underskattas.

Mer läsning

Annons