Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nätet får inte bli en fristad för förtal

Annons
Lagen gäller. Den vanliga lagstiftningen om förtal gäller även på nätet. Det finns ingen särskild lag mot näthat. Arkivfoto: Jessica Gow/Scanpix

Den nya tekniken erbjuder nya möjligheter att kränka och begå brott mot enskilda människor. I dagens NA berättar ”Linnea” hur hon hamnade på nätet i form av en bild, där det ser ut som någon håller en blodig kniv mot hennes hals. I andra förfalskade bilder ser det ut som om hon är med i sexscener.

Vad kommer att hända med dem som har gjort det här? Förmodligen ingenting. Det blir ett i raden av ”mängdbrott” som förblir outredda. Det är inte säkert att polisen utreder, ens om det finns en konkret misstanke om vem som har gjort det.

Jodå, det har förekommit fällande domar mot olika typer av förtal och hot på nätet. Sex unga män blev 2010 fällda för att ha lagt ut bildspel, med sexuella anspelningar om tjejer. De dömdes för grovt förtal. Tidigare i år dömdes en rappare för att twittrat om att han skulle vilja tortera en namngiven politiker från Sverigedemokraterna. Han dömdes för olaga hot.

Det finns inga särskilda lagar om näthat. Men den gamla paragrafen om förtal, står sig hyggligt väl även i ett internetsamhälle: ”Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal”.

Internet är inte något mystiskt eller konstigt. Om det finns förtal, hot, bedrägerier, narkotikahandel, terrorism och en massa andra otrevligheter ute i samhället. Ja, då kommer det också att finnas människor som använder nätet för att förtala människor, för att bedra människor, för att hota människor, för att organisera terrorism eller narkotikahandel. Och då måste även polisen finnas på nätet. Lika väl som poliser griper folk på gatan efter ett krogslagsmål, måste polisen finnas på nätet, för att gripa personer som ägnar sig åt förtal eller andra brott.

Regering och riksdag har ägnat mycket kraft åt att använda internet som spaningsfält. Vi fick FRA-lagen som ger Försvarets radioanstalt rätt att scanna telefonsamtal, mejl med mera i underrättelsesyfte. Vi fick Ipred-lagen som ger upphovsrättsinnehavare rätt att få reda på identiteten på en dator som har använts för illegal nedladdning. FRA-lagen och Ipred-lagen har med all rätt beskrivits som ett hot mot integriteten. Men att spana efter dem som förtalat Linnea, skulle snarast innebära stärkt integritet.

Men väldigt lite kraft har ägnats åt att skydda sådana personer som ”Linnea” mot kränkningar på nätet. Det finns ett könsperspektiv på detta. Det är ofta just tjejer som drabbas av förtal på nätet. För en tid sedan uppmärksammades att kvinnliga opinionsbildare är särskilt utsatta för näthat av olika slag. Svenska Dagbladet skrev i förra veckan att varannan kvinnlig riksdagsledamot har utsatts för hot. Hade mera hänt om det hade varit vanligare att män utsatts för trakasserier och hot? Hemska tanke!

Varje hot kommer inte att leda till åtal. Varje fall av förtal kommer inte att leda till åtal. Men det måste finnas en rimlig risk att de som sysslar med den här typen av verksamhet åker fast. Nätet får inte bli en fristad för personer som ägnar sig åt förtal och hot.

Mer läsning

Annons