Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu går svinen till attack

Annons
I dag finns 100 000 vildsvin i Sverige. Om fem år räknar man med femdubbelt antal bökande trynen.  arkivbild: Hasse Holmberg/scanpix

Den sista vargen i årets licensjakt kan nu vara skjuten. Mycket tjat om varg kan man tycka. Denna krönika ska inte handla om vargen utan om andra vilda djur – och pengar.

Men först lite vargsnack trots allt. En titt på statistiken från Viltskadecenter visar att vargens härjningar kostade svenska skatte-betalare drygt en miljon kronor 2008. I denna summa inkluderas bidrag till förebyggande åtgärder som stängsel och ersättning för rivna tamdjur och hundar.

Denna miljon är en rent kameral summering. Det handlar inte om någon samhällsekonomisk analys. En sådan presenterade Skogsstyrelsen för fem år sedan. Då gällde det älgar och rådjur. Slutsatsen var att dessa vilda djur orsakade samhället kostnader på två miljarder kronor om året. Jämfört med dagens vargkostnad är det 2  000 gånger så mycket.

Fast den jämförelsen är inte rättvis. Älg och rådjur ger också intäkter på lika mycket, alltså två miljarder kronor. Kostnaden kommer från trafikolyckor och skador på skogen.

Skogsstyrelsens slutsats var att en halvering av antalet älgar och rådjur skulle ge en samhällsekonomisk vinst på en halv miljard kronor. Skadorna på skogen skulle minska radikalt, och mellan tre och fem människoliv skulle kunna räddas per år i och med färre olyckor. Värdet av jakten skulle bara minska marginellt.

En gammal undersökning kan man tycka. Men ingen ny finns till hands ännu. Skogforsk i Uppsala som är skogsbrukets forsknings-institut, betalt av skogsnäringen och staten, ska i februari presentera nytt underlag för hur vi kan se på älgar och rådjurs härjningar.

Älgar och rådjur lever på att beta och äter träd. Träd i form av skog är också en basnäring i Sverige. Älgar och rådjur gnager på barken och mumsar i sig toppar. Det ger sämre virke. Skogforsk kommer nu också att titta på konsek-venserna av att djuren äter barr. Barren är själva förutsättningen för att skogarna ska leva vidare.

Det svåra med dessa analyser är att skadorna kan vara dolda i dag. Först om 50 till 70 år, då det är dags för skörd, ser man till fullo vad som hänt. Betande djur har också lett till att gran har ersatt tall i skogen, vilket medför ett fattigare landskap och fulare skogar. Men det handlar också om att granen inte pallar trycket utan drabbas av stressjukdomar som kan leda till skogsdöd.

Samhällsekonomiskt skulle vi i Sverige vinna på att minska antalet älgar och rådjur. Men det finns ett annat vilddjur som lurar i skuggan.

I dag finns 100 000 vildsvin i Sverige. Antalet djur kan fördubblas på mindre än tre år. Det innebär att vi om fem år kan ha 500 000 vildsvin. Denna prognos har fått Jordbruksverket att svettas. I somras kom en propå om att snabbt ta fram en nationell strategi för den svenska vildsvinsstammen.

Det finns ingen koll i dag på vilka skador som vildsvinen orsakar. Trafikolyckorna blir fler, och dessa vilda grisar kan gå fram som jordfräsar på kulturmarker. Golfbanor och trädgårdsägare har fått erfara kraften av trynen i flock. Det finns annan gröda än välklippta gräsmattor och blomsterrabatter som ligger i farozonen. De vilda grisarna bär också smitta, som de kan överföra till sina tama kusiner.

Hotbilden från drygt 200 vargar bleknar i jämförelse. Jordbruksverket vill i alla falla sätta stopp för grisexplosionen. Intensiv jakt och reglerad utfodring är motmedlen.

Det lär alltså bli skjuta av i skogen och på slätten i framtiden. Vargen får andrum, åtminstone för tillfället. Nu har vi fått en ny huvudfiende.

Mer läsning

Annons