Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Polisen vill spana i våra stadsnät

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Säkerhetspolisen är på väg att få tillgång till landets stadsnät (till exempel Örebro stadsnät) – och andra telefonbolags kommunikationer. Praktiskt för polisen. Men det är verkligen inte riskfritt. Och enligt Post- och telestyrelsen är det olagligt.

För fem år sedan rasade FRA-debatten, Den handlade om att Försvarets radioanstalt skulle få tillgång till våra telefonkablar. Försvarsminister Sten Tolgfors försäkrade att FRA:s spaning bara gällde sådan trafik som kommer från utlandet. Det finns inskrivet i lagen att FRA bara får kartlägga sådant som rör förhållanden i utlandet. Men redan då ifrågasattes trovärdigheten i det.

Nu förhandlar Säkerhetspolisen med ett antal teleoperatörer om att få tillgång till deras servrar. En behörig polis ska kunna koppla upp sig direkt – och få den information som han eller hon behöver.

Om polisen sysslar med en brottsutredning kan myndigheten begära att få ut trafikuppgifter. Det kan till exempel vara att personen X har ringt personen Y. Eller så kan det handla om att den misstänkte befann sig på en viss plats vid en viss tidpunkt. I vissa fall krävs det domstolsbeslut. I vissa fall räcker det med ett myndighetsbeslut för att polisen ska få ut trafikuppgifter.

Det är klart att det är praktiskt för polisen om det bara är att sätta sig vid en dator och få ut uppgifterna, utan att ens skicka en fråga till operatören. Det är bara det att Post- och telestyrelsen anser att det är olagligt.

– Operatören har tystnadsplikt, säger Staffan Lindmark, jurist vid Post- och telestyrelsen.

– Om en rättsvårdande myndighet begär att få ut uppgifter måste operatören göra vissa kontroller.

Polisen ska utreda bort. Polisen ska kartlägga kriminella nätverk och andra grupper som utgör ett hot mot vår säkerhet. Det är inget konstigt med det. Men polisen ska inte få fri tillgång till våra kommunikationer. Och polisen måste i sin tur kontrolleras.

Det av DN avslöjade registret över romer och deras anhöriga är ett sådant exempel. Det började med konkreta brottsmisstankar som berörde tre romska släkter i trakten kring Staffanstorp. Och så upprättades ett underrättelseregister. Men det hela utvecklades till ett ”bra att ha”-register, som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden säger i det uttalande som kom i förra veckan. Romer över hela landet, även personer som stod långt ifrån de kriminella nätverken, skrevs in i registret. Registret gallrades inte. Kända opinionsbildare hamnade i registret. Och polisen hade ingen koll på vilka personer som hade befogenhet att gå in och titta i registret.

Om polisen vill titta om en viss person har skickat ett mejl eller ringt någon annan, via Örebro stadsnät, så ska det finnas ett stopp på vägen. Någon som kollar vad som är rimligt. I det här fallet är det teleoperatörerna som ska slå vakt om sina kunders integritet. Polisen ska inte få installera en webbkamera i ditt hem för att du kanske hittar på något fuffens. Och polisen ska inte ha fri tillgång till dina kommunikationer för att du eventuellt kan hitta på något fuffens.

Mer läsning

Annons