Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politik som en tennismatch

Valdebatten hittills är som en tennismatch. Alliansen eller Socialdemokraterna servar och åter kommer bollen med en liten skruv.

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

Så har det varit i debatten om skolan och i debatten om ekonomin. Ena sidan lägger ett förslag och en tid därefter lägger de politiska motståndarna ett förslag som i mycket liknar det första. Med ett fint ord kallas detta triangulering: man lägger sig så nära varandra som möjligt i den nästan desperata jakten på samma väljare.

Man kan också likna det vid en tennismatch. Vad få uppmärksammar är om utspelet, eller serven, verkligen går in och kan returneras. För nu har det hänt att bollen returneras trots att den gick i nät.

I februari presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att de ville inrätta 100 nya utbildningsplatser för barnmorskor. Förlossningsvården i landet – och speciellt i Stockholmsområdet – är krisartad med sin brist på barnmorskor.

Behovet är det ingen diskussion om. Ändå dröjde det till dess att regeringen presenterade sin vårbudget innan svaret kom. Jo, regeringen vill också inrätta 100 nya utbildningsplatser för barnmorskor. Men socialminister Göran Hägglund (KD) bedyrar att regeringen inte har sneglat på Socialdemokraternas förslag.

Det får vara hur det vill med det. Men något är fel, vilket kommer fram när man letar efter skillnaderna i förslagen. Regeringen vill inrätta dessa platser från hösten nästa år. Socialdemokraterna, vilket partiets ekonomisk-politiske talesperson Magdalena Andersson bekräftat, vill inrätta dem från hösten 2014.

Vänta nu. Ponera att Socialdemokraterna vinner valet och bildar regering med Miljöpartiet. Det sker efter valet och maktskiftet äger rum i slutet av september eller i oktober. Vän av ordning kan då fråga sig hur den nya regeringen har tänkt sig att fixa 100 nya platser när läsåret redan har börjat.

Svaret på den frågan är Socialdemokraterna skyldiga väljarna. Men det lite lustiga är att alliansen i sin ambition att vrida vallöfte efter vallöfte ur oppositionens händer inte noterat detta, utan instinktivt returnerar bollen trots att den fastnade i nätet. Det hela blir lite parodiskt.

Partiernas verksamhet har två sidor. Den ena är väldigt seriös: partiföreträdare som reser runt, träffar människor och försöker finna lösningar på problem. Den mindre seriösa sidan är utspelen som syftar till att vinna kriget om vem som får flest och bäst rubriker.

Om valkampen kommer att utvecklas till en tävling om tomma löften – ja, då blir det inte en rolig valrörelse. I en sådan valkamp riskerar alla partier att bli förlorare. För hur kan väljarna visa förtroende för partierna om partierna i sin valfeber glömmer bort att visa förtroende för väljarna.

Mer läsning

Annons