Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politikerna som räknar varenda varg

Annons

I dag kan det finnas ett byte kvar att fälla av 27 vargar som var tilldelningen i den senaste tidens mest omdebatterade jakt. Eller så har jägarna lyckats överlista någon ur flocken i Hasselforsreviret. Klart är att det enbart är en tidsfråga innan den sista vargen faller.

Licensjakten är ett resultat av ett beslut, om hur vi i Sverige ska förhålla oss till våra vilda rovdjur, och som fattade av riksdagen i oktober förra året. Enigheten var stor, men några av punkterna i propositionen ledde till omröstningar och till slut knappa segrar för majoriteten. Det gällde vargstammens utveckling, förberedelse till jaktbrott och en översyn av jaktlagstiftningen.

Socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister ville gå snabbare fram när det gäller hårdare tag mot jaktbrott. Inte mycket att träta om. Skillnaden var något större mellan partierna i synen på vargstammens utveckling.

Oenigheten gällde hur den svenska vargstammen ska bli livskraftig. I regeringens proposition konstaterar man, att de svenska vargarna lider av inavel. Boten är direktimport av nya vargar från våra grannländer för vidare befordran till Mellansverige. Allt ska ske på fyra år. Med detta nytillskott behöver vargarna inte bli så många för att stammen ska bli livskraftig, lyder motiveringen.

Med en sådan matematik, få men friska vargar, är tanken att få folklig acceptans för rovdjur. Förhoppningen var också från majoritetens sida, att licensjakten skulle leda till att jägarna skjuter av defekta djur.

 Den optimismen delades inte av dem som röstade emot. Snabbtillskottet av vargar betecknar en rad socialdemokratiska reservanter som ”omotiverade panikåtgärder”. De trodde heller inte på möjligheten att pricka rätt djur med en licensjakt. Samma synpunkter framfördes av ledamöter från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I dag stöttas denna ståndpunkt av vargforskaren Håkan Sand på nyhetsplats i NA.

Dessa skiljaktigheter till trots är den politiska enigheten stor om att vi ska ha varg i Sverige. Fast, och detta är lika tydligt, i starkt begränsad omfattning. Stammen ska ligga på 210 vargar, som helst inte ska riva varken får eller hundar.

Det är en märklig kalkyl, att just detta exakta antal är naturligt för den geografiska jätten Sverige. Det blir så konstigt för att vargpolitiken i botten inte handlar om att bejaka vargen som en del av vår natur, utan att behärska opinionen. Vargar har ju inte rösträtt.

Mer läsning

Annons