Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

President Obama står på ja-sidan

Annons
Illustration: Tecknar-Olle

I maj nästa år kan det bli en brittisk folkomröstning om EU-medlemskapet, enligt tidningen The Guardian. På mindre än ett år ska premiärminister David Cameron förhandla om de brittiska villkoren för medlemskap – och dessutom sälja in resultatet till väljarna. Och innan förhandlingarna ens har påbörjats har David Cameron markerat: Om någon minister får för sig att delta i kampanjen för att Storbritannien ska lämna EU, så får personen sparken.

På andra sidan Atlanten finns också en person som lågmält, men ändå tydligt, driver en ja-kampanj i Storbritannien. USA:s president Barack Obama vill för allt i världen inte att Storbritannien lämnar EU.

Det är fortfarande minst sagt oklart vilka eftergifter de övriga 27 medlemsländerna skulle kunna göra, för att David Cameron ska kunna vända sig till de brittiska väljarna och säga ”titta, vilka bra villkor vi har fått”. Men visst, något går säkert att göra.

Men låt oss till exempel anta att EU och USA gör framsteg i förhandlingarna om ett avtal om frihandel och investeringar. Ska då Storbritannien (som onekligen står USA nära) dra sig ur projektet, just när det börjar närma sig ett avgörande?

Britter är inte några översvallande EU-entusiaster. Men ibland kan jag tycka att bilden av brittisk EU-skepsis är överdriven. Pew Research Centre publicerade den andra juni en undersökning som säger att 55 procent av britterna skulle rösta ja till fortsatt medlemskap. För två år sedan var andelen som ville lämna EU exakt lika stor som andelen som ville vara kvar i EU.

Det är också tydligt att det är en generationsfråga. Av dem som är över 50 år anser 48 procent att Storbritannien ska vara kvar i EU, medan 43 procent säger att landet bör lämna unionen. Av dem som är i åldrarna 18-29 år anser 69 procent att Storbritannien ska vara kvar i EU – bara 25 procent vill lämna EU.

När EU-debatten drog i gång i Sverige inför folkomröstningen 1994 fanns det en tydlig höger/vänster-dimension. ”Högersossar”, liberaler och moderater ville att Sverige skulle gå med i EU. De som stod till vänster ville att vi skulle hålla oss utanför.

I Storbritannien är ordningen en annan. 71 procent av dem som uppfattar sig som vänster är för EU-medlemskap. 51 procent av dem som uppfattar sig som höger vill vara kvar i EU.

Det populistiska Ukips ledare Nigel Farage vräker ur sig symbolfrågor om europeisk byråkrati, om vilket slöseri EU innebär för Storbritannien med mera. Men när datumet för folkomröstningen närmar sig måste nejsidan börja svara på de svåra frågorna. Hur ska Storbritannien förhålla sig till en inre marknaden? Ska ett av Europas största länder acceptera att först lämna EU – och sedan ändå låta Bryssel lagstifta om brittisk livsmedelssäkerhet, brittiskt konsumentskydd, brittiska regler om säkerhetsregler för maskiner med mera? Eller ska Storbritannien helt enkelt stå utanför den inre marknaden – och därmed riskera brittiska arbetstillfällen? Unga väljare ser inte tillbaka på Storbritanniens fornstora dagar. 69 procent av dem vill att landet ska vara kvar i EU.

Mer läsning

Annons