Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sabotage är bara värt förakt

”Inställt på grund av djurplågeri” stod det på klisterlappar på Cirkus Wictorias affischer i Örebro i helgen. Ett verk av djuraktivister som anser att de har rätt att sätta sig över demokratiska spelregler.

Annons

De anser att de har rätt att sätta stopp för ett företag som verkar inom lagens ramar.

Det är en inställning som gränsar till fascism.

Det är dessutom fegt att just vända sig mot en cirkus, där förhållandena för djuren är kontrollerade. Cirkusägaren har sagt att han välkomnar djurrättsaktivisterna till cirkusen för att diskutera frågan. Och de får gärna komma och titta på hur djuren har det, om det kan ske under ordnade former.

Men visst, det ger mer publicitet att sabotera affischer. Men då är det inte djurens levnadsförhållanden som står i centrum, utan snarare aktivisternas behov av att synas. Fegheten understryks av att lapparna är anonyma. Vi kan inte med säkerhet säga vilken organisation eller vilka personer som ligger bakom. Då finns det inte heller någon att diskutera med. Dialog och debatt är en av demokratins hörnstenar. Men för aktivister som använder olagliga metoder är dialogen ointressant. De anser att de kämpar för ett så högt mål att de har rätt ta till vilka medel som helst, till exempel sabotage.

Det är en idétradition som har funnits länge. Men det är i grunden en antidemokratisk idétradition.

Om nu djurrättsaktivister anser att deras mål är så behjärtansvärda att de anser sig ha rätt att sabotera företag, ja måste de också anse att cirkusentusiaster, köttindustrin, pälshandlare och andra kan använda samma metoder. Men så är det naturligtvis inte. Det är typiskt för militanta aktiviströrelser. Det är bara ”våra mål” som är så angelägna att det går att bryta mot lagen inte ”de andras”.

Att tycka att djurhållning på cirkusar bör förbjudas är helt okej. Att tycka att alla borde sluta att äta kött är legitimt. Djurrättsaktivister har alla möjligheter att göra sin röst hörd. Insändare i tidningen, flygbladsutdelning utanför den aktuella cirkusen eller flygbladsutdelning utanför alla de butiker som säljer kött. Men då tvingas de ju prata med folk. Då blir de emotsagda. Och det verkar de inte vara särskilt pigga på.

Djurrättsaktivister som försöker påverka genom debatt och dialog förtjänar respekt. Djurrättsaktivister som sysslar med sabotage är bara värda förakt.

Mer läsning

Annons