Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ska Laxå ha en egen valuta?

Annons
ILLUSTRATION: TECKNAR-OLLE

Räntan förblir oförändrad. Riksbanksledningen antyder till och med att den kan tänka sig att sänka räntan om läget så kräver.

På kort sikt är det glada nyheter för alla som har stora lån. Men orsaken till att Riksbanken avstod från att höja är skuldkrisen, som nu hotar att leda till en djup nedgång i världsekonomin. Det är dåliga nyheter för alla, oavsett om vi har lån eller inte.

Det finns ingen som förfogar över en kassakista som kan pumpa in pengar för att rädda hela länder. Missnöjespolitiker må klaga över EU:s budget. Men den motsvarar ungefär en procent av medlemsländernas BNP. Det räcker inte långt i de här sammanhangen.

Euroländerna går samman och lånar ut pengar till skuldtyngda länder. Det kan bli en avskrivning av en del av skulderna. Men principen är att pengarna ska betalas tillbaka.

Det talas om en eurokris. Men det ger fel bild av läget. En rad länder har dragit på sig för stora skulder. En del av dem ingår i euroområdet, andra inte. USA är inte med i euroområdet. Inte heller Storbritannien eller Island. Om det ena landet efter det andra drar på sig stora skulder, blir det problem, oavsett vilken valuta landet använder.

Men att flera länder dragit på sig för stora skulder är ändå ett bakslag för euron. De regler som finns om budgetdisciplin inom euroområdet har inte följts.

Skulle den grekiska krisen kunna lösas genom att Grekland lämnar euroområdet och skriver ner värdet på sin valuta? Möjligen en bekväm väg på kort sikt. Men vad Grekland behöver är inte någon kortsiktig benvärmare, utan långsiktiga strukturella förändringar. Korruptionen i statsförvaltningen måste pressas tillbaka. Skatteindrivningen måste börja fungera. Enligt beräkningar från de västliga industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation OECD skulle Greklands budgetunderskott kunna minska med motsvarande fem procent av BNP om den grekiska staten drev in skatter på en nivå som motsvarar genomsnittet för OECD.

I värsta fall leder en devalvering till att förändringstrycket minskar, att reformtakten avtar. Då sitter vi där snart igen, med nya finansiella problem för Grekland.

Euroländerna ger en annan typ av smärtlindring till Grekland. De lånar ut pengar, på villkor att Grekland genomför reformer. Det är tydligt vem som stöder Grekland. Och det är tydligt vilka villkor som gäller. Så blir det inte om Grekland devalverar.

Det är trots allt inte nattsvart för Grekland. Första kvartalet i år växte Greklands ekonomi med 0,2 procent. Inte mycket! Men jämför det med förra kvartalet, då ekonomin krympte med 2,8 procent.

Det främsta argumentet mot euron är att länderna skiljer sig för mycket från varandra. Och visst, ur strikt ekonomisk synvinkel är euron sannolikt inte ett bra projekt.

Men glöm inte att vi har sådana skillnader även inom Sverige. Och vi hanterar dem. Ljusnarsberg har inte samma ekonomiska förutsättningar som Örebro eller Stockholm. Laxå är landets mest skuldsatta kommun, men de offentliga finanserna för Sverige som helhet är starka. Någon som tycker att Laxå ska ha en egen valuta? För litet? Okej då. Ska Norr- och Västerbotten ha en egen valuta? Eller Örebro län?

Euron är i första hand politik, inte ekonomi. Den är ett redskap för att väva samman Europas länder. En aspekt som ständigt underskattas i den svenska debatten.

Mer läsning

Annons