Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Skansen-faktorn” och jordbruket

Annons
Kraftig minskning. 40 procent av grisproduktionen ahr försvunnit sedan gick gick med i EU, säger Annika Bergman, som driver ett jordbruksföretag i Närkes Kil.Foto: Lars Ströman

Hallå alla ni som gillar att ta en tur ut ”på landet”. Det är inte ett museum – inget Skansen – ni åker till, utan till människor som sliter hårt för att klara vardagen.

Under Almedalsveckan genomförde Moderaterna ett seminarium om landsbygdspolitiken. Bra av Moderaterna. För det är en rätt stor del av väljarkåren som bor där ute ”på landet” eller i små orter – där storstadsbor ”tittar in” under sommaren.

Det är inget fel att människor vill uppleva landsbygd, en ”pittoresk småstad” eller varför inte besöka att jordbruk? Stora delar av Sverige är beroende av turismen.

Men turismen är inte det enda. Det måste också finnas förutsättningar för livskraftiga företag. Jag noterar till exempel att Ljusnarsbergs kommun i Örebro län klättrat ordentligt i de mätningar om näringslivsklimat som Svenskt näringsliv gör varje år.

Tänk tanken att vi slutar prata om ”bönderna”, som om de vore en del av Skansen och i stället talar om livskraftiga jordbruksföretag som ska satsa på nya exportmarknader och skapa nya jobb.

Annika Bergman är delägare i ett jordbruksföretag i Närkes Kil. Visst är hon en bonde som månar om att grisarna hon föder upp har det bra.

Men hon är också en företagare som funderar över hur hennes verksamhet påverkas av en internationell marknad. Om du nu laddar upp för att skälla på EU:s reglerade jordbrukspolitik, kan jag säga redan här: När det gäller griskött är det världsmarknaden som styr. Om Kinas växande medelklass frågar efter mer fläskfilé, leder det till högre priser för Annika Bergmans företag.

– Men jag skulle säga att både bönderna och omgivningen har haft lite svårt att betrakta bönderna som företagare, säger Annika Bergman.

Om vi nu betraktar bönderna som företagare, så borde det också få konsekvenser.

– Vi borde gå med i EU, säger Annika Bergman.

Men vänta, vad sade hon nu? Vi gick med i EU för 20 år sedan!

– Jo, men Sverige har fortfarande en rad särregler som kostar mycket pengar för bönderna, säger Annika Bergman.

– Grisar är ett bra exempel. Vi påverkas väldigt mycket av dansk och tysk import. 40 procent av grisproduktionen har försvunnit sedan vi gick med i EU.

Annika Bergman skulle vilja använda så kallade skyddsgrindar när suggorna föder, för att förhindra att ungarna kläms ihjäl.

– Vi förlorar 1 800 grisar om året, säger hon.

Det är naturligtvis en balansgång som inte är alldeles enkel. Å ena sidan är djurskyddet ett av svensk jordbruks starkaste säljargument – och få saker skapar så stor uppmärksamhet i medier som enskilda exempel på vanvård av djur. Å andra sidan går det inte att bortse från att regler kan påverkas av ”Skansen-faktorn”, att vi har svårt att betrakta jordbruksföretagen som just företag.

Som lekman har jag lite svårt att se det som en djurskyddsfaktor att 1 800 grisar kläms ihjäl på en enda gård i Närkes Kil på grund av stelbenta regler. De som gillar Skansen kan förslagsvis åka till just Skansen. Annika Bergman har fullt upp med att driva ett livskraftigt jordbruksföretag.

Mer läsning

Annons