Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skola som kan lyckas

Annons

Svenska 14-åringar ligger internationellt sett i topp. Samtidigt finns det stora illavarslande skillnader i deras kunskaper som vittnar om ett misslyckande för skolan.

En stor studie har mätt medborgarkunskaper hos 14-åringar i 38 länder. De svenska eleverna placerar sig på femte plats på listan över kunskaper. Det är något som vi alla kan vara stolta över.

I den särskilda listan för synen på jämställdhet kommer Sverige tvåa, slagna med minsta möjliga marginal av Taiwan. Det bådar mycket gott för framtiden. Allt ”tjat” om jämställdhet har uppenbarligen landat väl hos dagens grundskolelever.

Men det finns mörka sidor i rapporten Morgondagens medborgare, utgiven av Skolverket. Den visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för 14-åringarnas kunskaper. De elever som har låga kunskaper har ofta också odemokratiska, patriarkala och främlingsfientliga värderingar. Kunskapen visar alltså en klar koppling till medborgarandan.

Den svenska utbildningens fundament är tanken om ”medborgarskolan”. Skolan ska verka för att kompensera de olika förutsättningar som barnen, alltså eleverna har. Målet är att alla ska bli jämlika medborgare. Givetvis kan inte alla olikheter suddas ut. Och givetvis är kunskaperna i sig viktiga.

Rapporten ger en bild av läget, men inga förklaringar till varför. Det är mycket angeläget, precis som Skolverket noterar, att ta reda på varför en del 14-åringar inte anser att demokrati är bra. Alla odemokratiska tendenser i en demokrati måste tas på största allvar.

Skolan måste alltså skärpa sig. Det verkar inte vara en omöjlig uppgift om man får tro den rapport som kom i går. Sveriges Kommuner och Landsting har frågat 1 300 rektorer om vad som kan göra skolan bättre. Mer resurser? Nej, inte alls.

Det rektorerna ser som framgångsfaktorer är bättre lärare och mer samarbete mellan lärare. Det första önskemålet är inget som bara blir av sig självt. Där krävs nya arbetsförhållanden som lockar toppkrafter till yrket. Ökat samarbete däremot är en ledningsfråga.

Skolan behöver alltså bättre rektorer som kan ställa krav på sina anställda. Den insikten borde all skolledare fundera över under sommaren.

Mer läsning

Annons