Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skuldsättning – vår frihet?

”Den som är satt i skuld är inte fri” – det sade en gång i världen Ernst Wigforss, svensk finansminister under nästan 17 år. Uttalandet är en evig sanning.

Annons

Vad skuldsättning kan leda till påminns vi om så gott som varje dag i samband med, den sedan länge och nu akuta, ekonomiska krisen i Grekland. Många länder har stora skulder och dessa försöker politikerna hantera på olika sätt.

Men det är inte bara länder som har skulder. Privatpersoner har det också och inte sällan uppstår dessa skulder när de köper bostäder. Men när det är lätt att låna och räntan är låg kan många förledas att låna också till andra upplevda behov.

Vid det senaste årsskiftet var det drygt 11 200 personer i Örebro län som hade skulder på 1 716 miljoner kronor enligt Kronofogdens årliga redovisning. Alltsedan 2010 har antalet personer i Kronofogdens ”kundregister” inte ökat nämnvärt. Men summan som de sammantaget är skyldig har ökat med cirka 260 miljoner kronor.

I det ekonomiska klimat som råder kan det enkelt konstateras att hushållens skuldsättning har ökat och fortsätter öka väldigt kraftigt. Det oroar både Riksbanken och OECD. Trots Riksbankens oro sänker den minusräntan än mer vilket gör det billigare att låna än mer. Tanke och handling talar inte samma språk.

Även om det just nu är billigt att låna, så är det inte gratis. Den insikten finns förstås, men den är inte särskilt framträdande i dag, vilket faktiskt borde vara fallet. Barnen ska lära sig läsa, skriva och räkna i skolorna. Ytterligare ett basämne bör kanske läggas till dessa tre – grundläggande ekonomiskt tänkande och agerande. I princip är det lika enkelt för alla – privatpersoner, hushåll, kommuner, företag och stater – nämligen att inte göra av med mer pengar än man har eller säkert får tillgång till.

Kan den principen ges högre prioritet i allas vår vardag, skulle många problem undvikas både på kort och lång sikt.

Mer läsning

Annons