Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slarv med skolkare

Annons

För det mesta lönar det sig att tänka efter före, att ta hand om oönskade konsekvenser innan de blir verklighet. Som i fallet med hårdare tag mot skolkare.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) vill utrota skolket. Ogiltig frånvaro ska synas i betygen deklarerade han tidigare år och fick mycket mothugg. Det hjälper inte de skolkande eleverna att få svart på vitt att de inte deltagit i undervisningen, ansåg kritikerna.

Björklunds batongpolitik ställdes mot dem som ville se de vittomfattande sociala orsakerna till att en del elever skolkar. Det finns många skäl till skolk. En del gymnasieelever väljer bort skolan för att de tycker den är tråkig, en del för att det är jobbigt och en del för de inte hänger med. De sistnämnda flyr från skammen att inte räcka till.

I grunden har Jan Björklund rätt. Skolk måste motarbetas. Det är ett absolut krav i dag att ha minst godkänd gymnasieexamen för att få jobb och egen försörjning. Det som alla vill ha, även skolkarna.

Vid årsskiftet ökar kraven för att få studiebidrag. Förra året fick 16 200 gymnasieelever sina bidrag indragna, eftersom deras inrapporterade skolk överskridit gränsen. Till vårterminen skärps rutinerna för skolk-rapporteringen. Fler elever lär beröras i framtiden.

I går framkom att de indragna studiebidragen även får konsekvenser på andra bidrag till familjerna som flerbarnstillägg, underhållsstöd och bostadsbidrag. Regeringen har varit medveten om dessa oönskade biverkningar men avstått från att agera. Först till årsskiftet tillsätts en övergripande utredning.

Det är inte rimligt att indraget studiemedel får konsekvenser som drabbar en hel familj, sa biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP) till Dagens Nyheter i går.

Nej, det är det inte. Dessutom motverkar regeringens ”slarv” syftet med hårdare tag mot skolk. Skälet att sätta åt skolkare, alltså att rapportera frånvaron, är att skolorna ska bli medvetna om att vissa elever inte hänger med av olika orsaker. Och att skolan, tillsammans med elever och föräldrar, ska vidta åtgärder innan det är för sent. För elevens bästa.

Skolkarna är en minoritet, omkring fyra procent av det totala antalet elever. De behöver både stränga krav – och stöd.

Mer läsning

Annons