Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Små saker betyder mycket

Annons
Lappad. Även småsaker som felparkeringsavgifter påverkar rättsmedvetandet. arkivbild: Henrik Montgomery/scanpix

Det finns stora orättvisor i världen. Och det finns små. En av de mindre orättvisorna har NA belyst i artiklar som handlar om parkeringsbolagens övertag mot den enskilde bilisten.

Jag är uppväxt med att man ska göra rätt för sig och stå för saker när man har gjort fel. Men har man gjort rätt, då ska man banne mig inte behöva betala för det.

Så sa Vicky Nydén i NA förra söndagen. Det är en mycket bra sammanfattning av det som på ett mer högtidligt språk skulle kallas allmänt rättsmedvetande.

Nationalencyklopedin talar om att rättsmedvetande ”avser normativa föreställningar samt kunskaper om och attityder” till straff, rättsväsende, brott och påföljder. I samma notis står att bristande överensstämmelse mellan lagar och rättstillämpning å ena sidan och rättsmedvetande å andra sidan förväntas minska laglydnaden.

Det sista är det mest dramatiska för den allmänna samhällsmoralen och för hela stabiliteten i en rättsstat. Den innebär att människor helt enkelt struntar i att följa lagarna, eftersom påföljderna på ett eller annat sätt uppfattas som fel. Draget till sin spets medför detta tillstånd laglöshet där var och den får klara sig bäst den vill. För att ytterligare skruva upp tonläget inträder ett ”allas krig mot alla”, som den engelske 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes dystert såg som människans naturtillstånd.

Nu är det dags att sakta i backarna. Det är något överdrivet att jämför felparkeringsavgifter med ett tillstånd av ”allas krig mot alla”. Men nog finns det ingredienser som svär mot detta allmänna rättsmedvetande.

En felparkeringsavgift handlar om hundralappar. De som anser att de blivit lappade på felaktiga grunder kan gå vidare till tingsrätten. Chansen att få rätt är liten och risken att få betala mer än själva felparkeringsavgiften är stor. Det är upplagt för att den som anser sig förfördelad ger upp och ”erkänner” genom att betala för att slippa allt trassel.

NA berättade om Roine Söderberg som inte gav sig utan drev sitt ärende vidare till tingsrätten. Han hävdade bestämt att han hade sitt tillstånd för att stå på handikapplats fullt synligt i vindrutan. Parkerings-bolaget svarade med att visa bilder på bilen, bilder som inte visade någonting. Roine Söderberg förlorade och fick betala 2 000 kronor i stället för 700 kronor.

Det här har helt förstört min känsla för det svenska rättssystemet, sa Roine Söderberg till NA. Den känslan är förståelig. Även småsaker som felparkeringsavgifter kan få återverkningar på det högre, allmänna rättsmedvetandet.

NA:s granskning av parkeringsbolagen visar på en rad märkligheter. Till exempel bolag som vägrar att lämna ut de bilder på bilar som de anför som bevis mot dem som klagar. Sten Åke Håkansson på branschorganisationen Svepark trasslar in sig i ett resonemang om riskerna för manipulerade bilder, alltså att felparkerarna skulle trixa med bilderna. Att p-bolagen skulle göra samma sak finner han ”otroligt”.

Summan av denna NA-rapportering är att parkeringsbolagen har en lång väg kvar att gå för att deras affärsverksamhet ska platsa i rättsmedvetandets finrum. Om inte de når fram för egen maskin borde branschen kontrolleras noggrannare.

Man ska inte förakta små sår och fattiga vänner, heter det. Inte heller småsakers betydelse för det allmänna rättsmedvetandet.

Mer läsning

Annons