Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Socker med besk eftersmak

Annons
Sockerbomd. Julmusten - ett säsongsbetonat hot mot folkhälsan. arkivbild: Henrik Montgomery/scanpix

Buss. Hiss. Bulle. Hamburgare. Chokladkaka. Hiss. Buss. TV. Smörgås. Säng. Så upprepar sig vardagen. Inte hälsosamt, men min ensak. Eller – ska politikerna lägga sig i vad jag väljer att äta och att jag inte tar ett steg mer än nödvändigt?

I november kom det internationella organisationen OECD med sin senaste fetmarankning. Sverige ligger kvar i botten på listan, men sett över tid följer utvecklingen hos oss den internationella trenden. På 20 år har andelen överviktiga fördubblats hos oss, från sex till elva procent av befolkningen.

I länder som USA och Grekland är tillståndet mer alarmerande. Av de grekiska barnen väger 37 procent av flickorna och 45 procent av pojkarna för mycket eller har passerat gränsen för fetma. Men att det är värre i andra länder är ingen anledning för oss att vara nöjda.

Nästan alla feta vuxna har varit överviktiga som barn, sa Claude Marcus, professor och fetmaforskare, i en kommentar till OECD-rapporten. Marcus ser en huvudorsak: läsk.

Föräldrarna har ansvar för att barnen får i sig rätt kost. Vi som på 60-talet fick dela på en liten flaska sockerdricka när det vara kalas, lever i en helt annan omgivning som vuxna, som föräldrar. Utbudet av billiga frestelser är övermäktigt. Små läskflaskor innehåller numera 1,5 liter och blir billigare ju fler man köper. Kalas har bytt skepnad till ”mys” och inträffar flera gånger i veckan.

Vår inställning till föda är en spegling av vår ändrade livsstil. Snabbmat, färdiglagat, läsk, chips och godis finns att köpa överallt. Vi har blivit rikare och priserna på det onyttiga har sjunkit i förhållande till nyttig mat. Dessutom har vi så mycket annat att göra vilket krympt tiden för att tillaga ”riktig” mat. Och så behöver vi inte röra på oss för att klara av vardagen. Det finns ju bilar, bussar, hissar och andra bekvämlighetsinrättningar.

Allas vår allt mer stillasittande livsföring och ändrade kost får konsekvenser för det som kallas för folkhälsa. Folkhälsa är inte individens ensak utan samhällets och därmed politik.

I Sverige har vi sedan länge politiska beslut för att motverka ett stort hot mot folkhälsan, alkoholen. Systembolaget, åldersgränser och höga skatter är till för att motverka tillgången och därmed konsumtionen. Det finns, trots vissa kritiker, en stor samsyn om att detta är nödvändigt, för allas vår hälsa. En given anledning är att skydda barnen. Men även myndiga vuxna får finna sig i att politiker och inte marknaden styr över utbudet och priserna på alkohol. Det är svensk tradition.

Fetmaforskaren Claude Marcus är en ivrig förespråkare för skatt på socker, av folkhälsoskäl. Han, och flera andra, vill ha en ”söt skatteväxling”, alltså öka priset på sockrad mat och dryck och minska momsen på grönsaker och frukt. Sockerskatt finns redan i flera länder, bland annat Danmark.

Konsumentminister Birgitta Ohlsson (FP) gillar inte idén med sockerskatten, sa hon i SVT i måndags (Sverkers stora strid). Hennes motivering är att det inte finns några enskilda snabblösningar utan att det handlar om att på bred front motverka den stigande ohälsan. Och att individerna måste fatta sina egna beslut utan att politikerna lägger sig i.

Förnuftigt? Jovisst. Men också motsägelsefullt. Politikerna lägger sig redan i högsta grad i individernas liv genom alkoholpolitiken. Alkohol är känd sen gammalt som ett hot mot folkhälsan, sockret är en nykomling, som direkt hotar barnens hälsa. Och Sverige är ett modernt land som borde kunna förnya sina traditioner.

Mer läsning

Annons