Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Som sex laxar i en laxask

Är läsa-skriva-räkna-garantin mer än bara en ordramsa?

Annons

I veckan presenterade den röd-gröna regeringen sitt nya lågstadielöfte Läsa-skriva-räkna-garantin.

Åtgärden, vars namn påminner mer om en modern version av ”sex laxar i en laxask” än ett seriöst politiskt förslag, är tänkt att hoppa igång om två år. Det är precis vad det låter som: En plan för att ge elever bättre stöttning – så att fler niondeklassare lämnar grundskolan med behörighet till gymnasiet. Tanken är god.

”Alla elever ska få en ärlig chans. Ingen ska behöva halka efter” skrev utbildningsministern Gustav Fridolin (MP) i en debattartiel som publicerades i DN i går. Vem håller inte med om det? Men är det mer än bara luggslitna floskler?

Enligt Fridolin märker lärarna ofta tidigt vilka elever som behöver extra stöttning, men de saknar verktygen för att hjälpa dem.

Han får det att framstå som att den svenska lärarkåren har dumpats i en krigszon med skolledningen som vinkar och ropar: ”Nu får ni klara er själva”.

I juli 2014 reviderades skollagen. Om Pelles lärare märker att han har svårt att nå kunskapsmålen i ett ämne är det upp till läraren att meddela skolans rektor.

Rektorn har en skyldighet att kliva in och utreda behovet av extra stöd och se till att Pelle får det. Det är elevens rättighet och skolans skyldighet.

I samma lag kan den nyfikne även läsa om åtgärdsprogram som redan finns för att stötta elever som behöver extra stöd. För varje punkt som radas upp i skollagen känns Fridolins efterlysning på verktygslådan allt märkligare.

Det är ett problem att så många elever upplever att de inte får den stöttning som de behöver i skolan. Men Skolverkets attitydundersökning visar också att många elever tycker att kvaliteten på undervisningen har sjunkit. Lägg till att allt fler lärare känner sig stressde och har ett lågt förtroende för skolan över lag, så breder sig snart en större bild ut framför oss.

Att tro att det går att höja elevers studieresultat enbart genom individuella åtgärder är som att angripa en elefant med pincett. Vad Sverige behöver är en skola med studiero, hög kvalitet på undervisningen och lärare som slipper magsår.

Mer läsning

Annons