Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strid om bästa liberalismen

Moderaterna är störst. I riksdagsvalet hamnade partiet några delar av en procentenhet bakom Socialdemokraterna.

Annons

Framgången har fortsatt, ett kvitto på att väljarna gillar att det gamla högerpartiet tagit steget in mot ideologiernas mittpunkt.

De slagna Socialdemokraterna lider av svår yrsel. Valets stora förlorare är utan både ledare och ny politik. Den förra nobbades av många gamla väljare. I korsvägen vacklar nu S mellan höger eller vänster.

Spelplanen har förändrats sedan Moderaterna kapade åt sig välfärdspolitik och skattesänkningar för låginkomsttagare. Mittfältet har vidgats, men samtidigt har det blivit trångt. I skuggan av de två stora utkämpas här nu en kamp om vilket parti som är de mesta och bästa liberalerna.

Miljöpartiets nästa manliga språkrör Gustav Fridolin (ja, han är inte vald än, men oddsen är försumbara) hyllade Karl Staaff i en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan. Karl Staaff är så mycket Folkpartiet som det går att vara, i alla fall enligt FP:s egen världsbild

Gustav Fridolin ser Karl Staaffs värn av individernas frihet och möjlighet att forma sin framtid, kombinerat med ett socialt skydd, som avstamp för Miljöpartiets nya politik. Det handlar om framtidstro hos aktiva medborgare, enligt Fridolin.

Denna kidnappning av husguden Staaff väckte genast starka reaktioner hos FP, bland annat hos Johan Pehrson, partiets gruppledare i riksdagen. Miljöpartiet uppfattas som ett parti till vänster av väljarna och agerar som ett sådant, skrev han på DN-debatt i går.

Väljarna kan bara applådera att två partier träter om vilket som är mest liberalt i Karl Staaffs anda. I trängseln på det politiska mittfältet behövs verkligen en uppgraderad och tydlig socialliberalism.

Historia är fint, men vi lever nu och i framtiden. Må bästa parti vinna striden om bästa liberalismen.

Mer läsning

Annons