Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tiden arbetar mot kontanter

Pengar – sedlar och mynt – är fortfarande giltiga betalningsmedel. Trots att Riksbanken satsar stora summor på nya sedlar och mynt arbetar tiden mot kontanterna.

Annons

Om två och en halv månad, 1 oktober, ska alla sedlar med valörerna 20, 50 och 1000 kronor börja bytas ut mot de nya sedlarna. Dessutom får vi en ny sedel – en 200-kronorssedel. Ett år senare blir till att plocka ut 100- och 500-kronorssedlarna ur madrasserna för att byta ut dem. Då blir det också nya mynt.

Förutom vad det kostar Riksbanken att trycka nya sedlar och prägla nya mynt kommer de nya och modernare kontanterna att kosta handeln uppåt en miljard, enligt vissa beräkningar.

I dag uppskattas att ungefär 20 procent av alla betalningar sker med kontanter. Övriga betalningar sker via kort och smarta mobiltelefoner. För varje år som går minskar kontanthandeln. Krav på kassaapparater som ska minimera svarthandel, den omständliga hanteringen av att samla in och ”banka” dagskassor samt bankernas uppenbara ovilja att ta något att göra med kontanterna – ja, allt detta är steg mot det kontantlösa samhället.

I dag är det bara en av de fyra storbankerna – Handelsbanken – som har kvar kontanthantering. Övriga förlitar sig på automater. Bankerna säger att kontanthanteringen är olönsam och går i spetsen för fler kort- och telefonbetalningar. Ändå fick de fyra storbankerna i landet ett rörelseöverskott förra året på mer än 100 miljarder kronor. Varje gång vi betalar med kort så tjänar bankerna en slant på det.

Vad konsumenterna kanske borde tänka på är sin personliga integritet, om man nu är rädd om den. Plats, tid och vara eller tjänst registreras i detalj vid kortbetalning. Varför ska banker och handelsföretag veta det? Egentligen?

Trots allt tal om rånrisker och lägre vinster för bankerna borde kontanthanteringen få något av en renässans. I all synnerhet nu när vi ska få nya sedlar och mynt.

Mer läsning

Annons