Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Turkiet förnyar konstitution?

Annons

I dag, söndag, hålls en folkomröstning i Turkiet om landets konstitution. Ett ja till de förändringar som föreslås innebär att Turkiet tar ytterligare ett steg i demokratisk riktning. Landet kommer därmed också ett steg närmare EU-medlemskap.

Den 12 september är ett datum av symbolisk betydelse i Turkiet. Det var den 12 september för 30 år sedan som den senaste – och förhoppningsvis sista – militärkuppen genomfördes.

Normalt tänker vi oss att en grundlag ska skydda medborgarnas grundläggande rättigheter, genom till exempel rösträtt, religionsfrihet och yttrandefrihet. Men Turkiets konstitution skapades av militärregimen, inför överlämnadet av makten till en civil regering. Den är mer till för att skydda staten mot ett bångstyrigt folk.

Det finns en ämbetsmakt bland höga jurister och militärer som går långt utöver vad som är acceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Dessa företrädare för ”den djupa staten” anser sig till exempel ha rätt att förbjuda politiska partier och hindra folkvalda från att ta plats i landets parlament.

De grundlagsförändringar som turkarna ska ta ställning till innebär ingen revolution. Den turkiska regeringen går försiktigt fram.

Motståndarna till förändringen hävdar att den turkiska regeringen har en dold agenda, att premiärminister Recep Tayyip Erdogan vill om vandla Turkiet till en fundamentalistisk islamisk stat. Men verkligheten talar emot sådana teorier. Ingen turkisk regering har drivit igenom så många demokratiska reformer som den nuvarande.

Opinionsmätningar tyder på att det blir jämnt mellan ja- och nejsidan, men en knapp majoritet för jasidan.

Ett mer demokratiskt Turkiet innebär inte bara ett framsteg för de egna invånarna. Det innebär också att vi får ett mer stabilt land i ett oroligt hörn av världen.

Mer läsning

Annons