Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Två offer för tyst diplomati?

Annons
Tyst diplomati. Sverige tassade på tå i fallet Raul Wallenberg, för att inte reta Stalin. Även i fallet Dawit Isaak litar regeringen på ”tyst diplomati”. Arkivbilder: Scanpix

Sverige och EU har inte bara rätt att vidta åtgärder för att få svensken Dawit Isaak frigiven ur ett eritreanskt fängelse. Det är också en skyldighet. Och det är minst sagt tveksamt om Sverige och EU har levt upp till den skyldigheten.

Det anser juristerna Percy Bratt och Olle Asplund. De har granskat vad Sverige och EU har gjort för Dawit Isaak – och jämfört det med de krav som ställs i domar från Europadomstolen för Mänskliga rättigheter i Strasbourg.

Eritreas självständighet 1993 följdes av en sprudlande entusiasm. Eritrea fick en statsledning som dominerades av befrielserörelsen EPLF. Landet hörde till Afrikas minst korrupta. Och ledningen utlovade fria val.

Men 2001 grusades förhoppningarna om en demokratisk utveckling. En rad oppositionella politiker och oberoende journalister fängslades, bland dem svensken Dawit Isaak. Det rådde tystnad kring Dawit Isaak under den första tiden.

Men så skrev NA:s förre politiske redaktör Åke Wredén en artikel i Bergslagsposten om Dawit Isaak, med följden att Sveriges radio uppmärksammade hans fall. Kravet på en frigivning av Dawit Isaak har hamnat högre upp på den politiska dagordningen. Frågan drivs av riksdagsledamöter och ledamöter i EU-parlamentet. Tidningar och radioprogram rapporterar regelbundet hur många dagar Dawit Isaak suttit fängslad.

Utrikesdepartementet säger sig ägna stor tid åt ärendet. Medlet heter ”tyst diplomati”. Det låter nästan magiskt. Men egentligen är det enkelt. Företrädare för utrikesdepartementet talar med regimen i Eritrea om Dawit Isaak. Men vi får aldrig reda på vad som sagts. Den tysta diplomatin ska ge motparten en möjlighet att backa utan att han tappar ansiktet.

Och visst är tyst diplomati något av en svensk tradition. Ibland är den lyckosam.

Men diplomati kan också bli för tyst. När Percy Bratt presenterade sin utredning på måndagen drog han en parallell mellan Dawit Isaak och Raul Wallenberg, den svenske diplomaten som greps av sovjetiska styrkor i Budapest. Den svenska regeringen tassade på tå, för att inte reta Stalin. Tyst diplomati! Sannolikt dog Raul Wallenberg i fängelset.

Det finns skillnader. Eritrea är till exempel ingen kärnvapenbestyckad supermakt.

För varje år som går ökar risken att Dawit Isaak tynar bort under de svåra förhållanden som råder i eritreanska fängelser – att ytterligare en svensk ”försvinner” under omständigheter som vi inte kan klarlägga i efterhand.

Om Dawit Isaak avlider, hur ska då Sverige eller EU kunna samtala med Eritrea?

Under åren 2009 till 2013 betalar EU ut 1,1 miljarder kronor i bistånd till Eritrea. Dessutom tillåter EU-länderna att eritreanska ambassader runt om i Europa tar ut en extra skatt av eritreaner utomlands.

Ska EU-pengar fortsätta att betalas ut, om en EU-medborgare mördas? Ska Eritreas skatteindrivning få fortsätta? Pengarna från denna dubbelbeskattning går bland annat till polis och fängelser i landet.

Det är knappast någon som känner stolthet över Sveriges agerande i fallet Raul Wallenberg. Kommer vi att känna stolthet över Sveriges agerande i fallet Dawit Isaak?

Mer läsning

Annons