Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Två skilda världar

Tjock svart rök från brinnande polisbilar. Det är bilden av G20-ländernas toppmöte i kanadensiska Toronto.

Annons

Polisen motade in folk från gatorna i tillfälliga massarrester. En del var demonstranter som protesterade mot kapitalismen i alla dess former, en del råkade bara passera förbi. Dramatiskt var det i alla fall.

Fast den stora dramatiken utspelade sig mellan världens tjugo största ekonomier som var samlade för toppmötet. Ett resultatet var att länderna enades om att de rikaste länderna ska halvera sina budgetunderskott till år 2013. I svenska öron klingar detta som ett vist beslut. I Europa går nu en våg av hårda tag i länder med tvåsiffriga budgetunderskott. Först ut var Grekland. Sedan följde andra länder, bland annat jätten Storbritannien.

Denna europeiska enighet om det nu absolut nödvändiga i att nu sanera statsfinanserna mötte motstånd i Toronto. USA bildade en överraskande allians med de stora utvecklingsländerna, som Brasilien. USA:s finansminister Timothy Geithner varnade för att prioritera budgetnedskärningar framför att stimulera efterfrågan i den vacklande världsekonomin.

USA:s ståndpunkt var alltså att slösa är en bättre väg ur ekonomiskt stillestånd än att spara. Med mer exakt ekonomspråk handlar det om keynesiansk efterfrågepolitik i motsatts till nyliberal återhållsamhet.

Världsekonomin skvalpar fortfarande omkring i chockvågorna efter finanskraschen. Nobelpristagaren Paul Krugman varnar nu för att detta är ett bedrägligt lugn och inte alls en vändpunkt mot ny kraftfull tillväxt. I en krönika i New York Times hävdar han att fel politik kan leda till en ”tredje depression”.

Paul Krugman ser den europeiska saneringsivern som en seger för ortodoxt tänkande utan rationell analys. Lydiga länder som Irland har också straffats av marknaden, trots att landet gjort stora nedskärningar.

Det stora problemet är massarbetslösheten, enligt Krugman. Priset för sanerade statsfinanser och krympta ekonomier betalas av miljontals arbetslösa. I Europa och resten av världen.

Det är mycket tankeväckande att just USA står för den nygammalt radikala politiken, mot den gamla världen, Europa. Vi européer som gärna ser oss som moderna föredömen, inte minst i ekonomisk politik.

Mer läsning

Annons