Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ung nationalist? Javisst

SD Stockholms ordförande blev bestulen på sin post – av en en 23-åring.

Annons

William Hahne är född på 90-talet. Trots det, har han redan hunnit med att sitta som SDU:s ordförande i två år, valts in som ledamot i Stockholms stadshus och utbildat sig till jägarsoldat. Motivation verkar det inte vara brist på.

I söndags blev Hahne känd som uppstickaren som knyckte ordförandeposten för SD Stockholm rakt framför näsan på sittande ordförande Maria Danielsson.

Händelsen skapade en storm i sociala medier, inte minst bland SD:s egna sympatisörer.

I ena ringhalvan nasala skrik som ”hycklare!” och i den andra lika upprörda ”Ja, men du då!” Och vid sidlinjen satt journalistkåren och åt popcorn och följde spektaklet.

Hahne må vara ung, men han är inte en mjukis. Han står för den klassiska konservativa och nationalistiska falangen, den del av SDU som ofta har kritiserat moderpartiet för att glida åt vänster och överge sina kärnfrågor. Det är det unga, arga motståndet inom SD som har skapat en polarisering inom partiet. Den ena sidan, de som anser det nödvändigt att anpassa politiken och retoriken för finrummet och den andra sidan som vill fortsätta att vifta med flaggor på torget.

Hahne skriver i en debattartikel som publicerades på den främligsfientliga sidan Avpixlat, att SD i en stad som Stockholm med så många mångkulturella problem, har misslyckats med att kanalisera folkets missnöje. Inte att bemöta eller försöka tyda det påstådda missnöjet, utan att samla och rikta det som en projektil mot den stora, läskiga skurken: Mångkulturen.

Hahnes distriktsstyrelse då? Flera av dem har kopplingar till nazistiska och nyfascistiska rörelser. Men vem är egentligen förvånad? Hahne, och unga, hungriga ledare som han, är både ett hot och en möjlighet för SD.

Men det finns också en risk att motsättningarna och de interna oroligheterna eskalerar under hans ledarskap.

Det bästa sättet att strida mot fienden, är som bekant, att låta den förgöra sig själv.

Mer läsning

Annons