Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad sägs om en chockhöjning?

Annons
Underskattat. Utan hög bensinskatt i EU-länderna hade klimathotet varir än värre. Nu är det dags att slå till ordentligt. arkivbild: Erik G Svensson/scanpix

En tung börda på vanligt folk som kommer att kosta tusentals jobb. Så kommenterade finansminister Anders Borg i somras De rödgrönas förslag på att höja skatten på bensin med 49 öre.

Finansministerns bedömning av de ekonomiska konsekvenserna en skatt väger blytungt i debatten. Bensinskatten väcker starka känslor även hos andra, hos lobbyorganisationer och ”vanligt folk”. Sverige har upplevt en rad bensinuppror; vreden mot fördyrade bilresor har vållat högljudda protester.

Den svenska bensinskatten är relativt hög. Bland EU-länderna är det bara Italien som har högre beskattning. Sverige delar andraplatsen med Tyskland.

Många av dagens bilister ser bensinskatt som en näst intill oanständig pålaga. Av literpriset på macken är det mesta skatt, det är sant. Om morgondagens bilister skulle få ett ord med i laget borde skatten chockhöjas. Den borde vara så hög att ingen har råd att tanka över huvud taget.

Om det är möjligt? Europa har i alla fall gjort det som är omöjligt i USA. Det konstaterar Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, som i fredags deltog i ett seminarium om klimatskatter och fördelningspolitik, arrangerat av Naturskyddsföreningen.

Fossila bränslen ligger bakom den i dag obevekliga uppvärmningen av jordens klimat. Vid det nyligen avslutade FN-toppmötet i Mexiko kom världens länder överens om att fortsätta förhandla om hur denna utvecklingen ska kunna stoppas.

Thomas Sterner är ekonom och ser ekonomiska styrmedel som det överlägset effektivaste sättet att ändra beteende och därmed förbrukning hos privatpersoner och företag. Ett skyhögt bensinpris är också mer rättvisande än dagens på drygt 13 kronor litern. Skatten är bland annat ett verktyg att inkludera påverkan på klimatet. Med samma marknadslogik handlar företag med utsläppsrättigheter. Allas vår gemensamma miljö är inte gratis.

Europa har inte gått under även om bensinpriset är bra mycket högre än i USA. I Sverige är bensinskatten den hetaste gröten för politikerna att trampa runt. Det skulle höras ett, näst intill, samfällt vrål från landsbygden om bensinen skulle kosta 30 kronor litern, vilket är en bit på väg mot det rättvisande priset. Det finns inte en etablerad politiker i dag som skulle våga förslå något dylikt.

Miljöskatter, som skatten på bensin, är ett sätt att tvinga människor och företag att ändra beteende. Skatter är också ett medel att omfördela samhällets resurser.

I många länder är bensinskatten en lyxskatt. Det är enbart de mycket rika som har råd att hålla sig med bil i u-länderna. I Sverige är privatbilen, nästan, var mans egendom. En chockhöjd skatt skulle alltså drabba de med lägre inkomster hårdast. Konsten är då att kompensera. Det kan handla om minskad skatt på inkomster eller höjt grundavdrag. Det ställer stora krav på politisk pedagogik för att motivera denna växling för väljarna.

Helt klart är att klimatutvecklingen tvingar fram drastiska politiska beslut. Dagens chicken race, Thomas Sterners ord, leder rent bokstavligt åt helvetet. För att sätta stopp måste vi genomgå ett revolutionerande teknikskifte, bort från all fossil förbränning. Klart det går. Men det kräver en nationell och global fördelningspolitik av aldrig tidigare skådat slag. Tusentals jobb kommer säkert att försvinna. Men tusentals nya kommer säkert i stället. Det har hänt många gånger förr i historien.

Sverige kan börja genom att peta ner Italien från första platsen i bensinskatteliga.

Mer läsning

Annons