Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vågar han stoppa övervakning?

Annons
Brinner för friheten. Utrikesminister Carl Bildt brinner för friheten på nätet. Men är han beredd att hindra svenska företag från att exportera övervakningsteknik till diktaturer? Arkivbild: Mik Eskestad/Scanpix-AP

Sverige ska gå i spetsen för friheten på internet. Det är en god ambition av regeringen. I Stockholm invigningstalade utrikesminister Carl Bildt på konferensen ”Internet freedom for global development” på onsdagen. Det var en bred samling människor som samlades på konferensen. Politiker, demokratiaktivister från diktaturstater, IT-företag, med flera.

Teliasonera var också där, enligt deltagarlistan. Frågan är hur han trivdes på konferensen. Företaget samarbetar med diktaturer som Vitryssland och Azerbajdzan – och skickar villigt rapporter till regimerna om var människor befinner sig och vilka meddelanden de skickar.

Hur kändes det för Carl Bildt när en demokratiaktivist från Syrien ställde frågor om varför Sverige bromsade ett förslag om att EU skulle utvidga sina sanktioner mot Syrien, när frågan var uppe i slutet förra året? Sanktioner som indirekt hade kunnat drabba Ericson. Diplomater talade om ”the Ericson factor”.

Det finns ingen anledning att tvivla på Carl Bildts intresse för frågan. Han brinner för friheten på internet. Som utrikesminister har han lyft en fråga som nästan inte fanns på den politiska arenan för sex år sedan. I början av 90-talet var han den förste regeringschefen som skickade ett mejl.

Nätet har revolutionerat våra möjligheter att snabbt få information även från slutna länder. I sitt tal på onsdagen nämnde Carl Bildt de massakrer som den syriske presidenten genomförde i början av 80-talet. Det rörde sig om tiotusentals dödsoffer. Men det dröjde veckor innan omvärlden började fatta vad som hade hänt. I det uppror som pågår i Syrien i dag får vi onlinebilder på regimens övergrepp.

Men kan vi propagera för frihet på nätet, samtidigt som företag från EU levererar övervakningsteknik till diktaturer, för att regimerna vill blockera hemsidor som propagerar för demokrati? Vad väger tyngst? En order från en diktatur som kan skapa jobb i vår egen IT-industri eller en långsiktig strävan efter frihet på nätet?

En av deltagarna på seminariet var den liberala EU-parlamentarikern Marietje Schaake från Nederländerna. Hon vill se lagstiftning på EU-nivå som förbjuder export av övervakningsteknik till diktaturer.

– Inom EU har vi regler för nästan allt, till exempel gurkor. Men vi har inte regler för detta. Det är dags att vi kommer i kapp, säger hon.

– Vi måste kunna utkräva ansvar av företagen.

Jag frågar henne om det verkligen är realistiskt att EU skulle komma fram till en sådan lagstiftning.

– Det är egentligen först nu frågan har väckts, svarar hon.

– Men vi får ett trovärdighetsproblem om vi pläderar för frihet på nätet samtidigt som företag från EU säljer övervakningsutrustning till diktaturer.

Biståndsminister Gunilla Carlsson talade sig varm för bistånd till demokratiaktivister i diktaturer. Sverige ska stödja aktivisternas försök att kringgå internetcensuren. Men någonstans blir det konstigt om Sverige och EU både skulle sälja övervakningsteknik och stödja olika sätt att kringgå övervakningen.

Och till sist får vi inte glömma vår egen frihet på nätet. Vi har ingen internetcensur. Men staten har numera redskap för att genomföra en omfattande övervakning av enskilda människors nätkommunikation.

– Jag anser inte att det är självklart att staten ska kunna tar reda på var jag befinner mig genom att spåra min mobiltelefon, sade Rasha A Abdulla från Kairo vid seminariet i Stockholm.

I EU säger datalagringsdirektivet att staten ska ha den möjligheten.

Mer läsning

Annons