Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Val i ett land som inte finns

Annons
Första kvinnan? Den liberala presidentkandidaten Tsai Ing-wen under valkampanjen i Taiwan. Hon skulle kunna bli landets första kvinnliga president. Arkivbild: Chiang Ying-ying/Scanpix-AP

Den 14 januari hålls presidentval i ett land som inte finns. Det är ändå ett relativt betydelsefullt land. Har du en dator eller en mobiltelefon är det möjligt att apparaten är tillverkad i just detta land. Kanske kommer landet att få sin första kvinnliga president om mindre än en månad.

Enligt FN finns landet inte. Inte heller enligt Sverige, om vi tittar på listan över stater som Sverige har diplomatiska förbindelser med. Ja, till och med den egna regeringen ligger lågt med anspråken att bli erkänd som självständig stat.

Officiellt heter Taiwan Republiken Kina. När kommunisterna segrade i det kinesiska inbördeskriget 1949 flydde den nationalistiska regeringen till Taiwan. Sedan dess har det existerat två parallella Kina. Fram till 1971 var det Taiwan (alltså Republiken Kina) som representerade Kina i FN. Det dröjde till 1979 innan USA upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina och bröt med Taiwan.

Regimen i Peking har ett stenhårt krav på varje land och varje internationell organisation som vill ha förbindelser med Kina: Bryt med Taiwan och erkänn principen att Taiwan är en del av Kina. Så Sveriges officiella hållning är att Taiwan inte finns som självständig stat. Det är även USA:s hållning. Det kommunistiska Kina kräver att Taiwan ska inordna sig, bli en del av Kina.

Den nuvarande taiwanesiske presidenten heter Ma Jing-jeou. Han leder partiet Kuomingtang. Det var Kuomingtang som utropade Kina till republik 1911. Det var också Kuomingtang som drevs bort från makten när kommunistpartiet och Mao Zedong tog makten 1949. Om som en kuriositet: Mao satt faktiskt i Kuomingtangs ledning under en kortare period i början av seklet.

President Ma Jing-jeou utmanas av Tsai Ing-wen. Hon leder det liberala partiet, som har sina rötter i rörelser för demokrati och mänskliga rättigheter under de år som Taiwan var en diktatur.

En av valfrågorna i presidentvalet handlar om hur en väl fungerande demokrati ska förhålla sig en kommunistisk diktatur, som å ena sidan utgör ett hot, men å andra sidan erbjuder enorma affärsmöjligheter.

Medan Kuomingtang accepterar principen att det bara finns ett Kina, har det inom det liberala partiet funnits krav på att Taiwan en gång för alla ska lösgöra sig från Kina och utropa sin självständighet. Det skulle närmast betraktas som en krigsförklaring av Kina. Tsai Ing-wen har visserligen mjukat upp partiets ståndpunkter. Men Kina skulle ändå se med stor oro på en seger för henne.

Under den nuvarande presidenten Ma Jing-jeou har relationerna med Kina förbättras. En rad avtal har undertecknats. Det går numera att flyga direkt från Kina till Taiwan. Och företag från Taiwan gör miljardinvesteringar i den växande kinesiska ekonomin.

För en tid sedan såg det ut som en självklarhet att Ma Jing-jeou skulle vinna valet i januari. Men nu är det i det närmaste dött lopp mellan de båda kandidaterna. Ma Jing-jeou har talat om att det kanske skulle gå att komma överens med Kina om Taiwans status under de närmaste tio åren. Kina har i förhållande till exempelvis Hongkong drivit linjen ”ett land – två system”.

Men många människor i Taiwan hyser en misstro mot Kina. De skulle hellre bevara status quo än bli en del av Kina – även om Taiwan skulle få behålla sin demokrati och sitt politiska system. Den oron skulle kunna föra Tsai Ing-wen till en seger i presidentvalet.

Mer läsning

Annons