Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Våra skulder oroar Ingves

Vad är mest bekymmersamt? Svenska hushålls höga skuldsättning och risken för en bostadsbubbla, eller att arbetslösheten är hög? Ja, det beror på vem du frågar.

Annons
oroad. Riksbankschefen Stefan Ingves är oroad över de svenska hushållens skulder.Arkivfoto: Fredrik Persson/Scanpix

I takt med stigande bostadspriser är vi i dag skuldsatta till rekordnivåer: svenska hushåll har lån som är 1,7 gånger högre än deras disponibla inkomster. Men de höga bostadspriserna påverkar också tillgångarna som är 5,1 gånger större än hushållens disponibla inkomster. Med en ögonblicksbild av hushållens balansräkningar ser det med andra ord riktigt bra ut – vi har tre gånger mer tillgångar än skulder.

Skuldsättningsgraden är därför inte att betrakta som alarmerande i dagsläget, men samma skuldsättningsgrad kan i morgon vara en katastrof. Om en bostadsbubbla får priserna att rasa, så rasar också värdet på hushållens tillgångar. Då är en skuldsättningsgrad på 170 procent plötsligt att betrakta som skyhög.

Mycket tankemöda har därför lagts på att bedöma hur sannolik en bostadsbubbla är. Finanspolitiska rådet och IMF har varnat för att det finns tendenser och riksbankschefen Stefan Ingves är bekymrad. Lars EO Svensson, tidigare vice riksbankschef och mannen som enligt tidskriften The Atlantic skulle vara värd en miljard dollar för USA:s centralbank att värva, är inte orolig. Däremot är han bekymrad över att Riksbanken inte fäster större vikt vid den höga arbetslösheten. Men gång på gång har Svenssons förslag om sänkt ränta stött på patrull och med hänvisning till hushållens skuldnivåer och risken för en bostadsbubbla har räntan hållits uppe. Konsekvenserna? En hög arbetslöshet. I maj tröttnade Svensson på att argumentera för en räntesänkning inför döva öron och lämnade posten i Riksbankens direktion.

Men frågan är om det över huvud taget ingår i Riksbankens uppdrag att oroa sig för hushållens skuldsättning? Forskning visar att penningpolitik, som alltså är Riksbankens verktyg, inte kan påverka skuldsättningsgraden på sikt. Vad som däremot går att påverka med penningpolitik är arbetslöshet – valet att hålla räntan uppe har enligt Svensson kostat 60 000 arbeten.

Med Svenssons resonemang är det inte Riksbanken, utan de som styr finanspolitiken som borde bry sig om att reglera hur mycket vi lånar. Att dagens tama amorteringskrav – amorteringstiden är i genomsnitt 140 år – och tillgången till ränteavdrag bidrar till högre skuldsättning är ingen hemlighet. Men få partier är intresserade av att driva en finanspolitik som gör att deras väljare inte har råd att bo kvar i sina bostäder – även om det får konsekvenser på sikt. Ränteavdraget utgör den artificiella andning som många hushåll är beroende av för att klara av månadens kostnader. Att Ingves känner ett stort ansvar för svenskars rekordskulder kanske därför inte främst beror på att han äger frågan, utan för att han är rädd att andra inte gör det.

Mer läsning

Annons