Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vi behöver utländsk arbetskraft

Annons
Ingen köbildning. Det står inte svenska arbetssökande i kö för att plocka de här bären under en säsong. Arkivfoto: Bertil Enevåg Ericson/Scanpix

De är bärplockare från Thailand, dataingenjörer från Indien och kockar från Kina. 2012 fick 12 245 personer från länder utanför EU:s inre marknad tillstånd att arbeta i Sverige. Men LO vill inte ha hit dem. Eller rättare sagt: LO vill återinföra den så kallade arbetsmarknadsprövningen, att en myndighet kontrollerar om arbetskraften behövs.

I veckan genomförde organisationen Svenskt Näringsliv ett seminarium om arbetskraftsinvandring. Tommy Andersson från GS-facket, som organiserar personer inom jord- och lantbruksnäringen, sade att han ser ett behov av tuffare kontroller. Men han vill inte ha tillbaka arbetsmarknadsprövningen. När Jörgen Gustavsson från Kommunal fick frågor om arbetsmarknadsprövningen svarade han undvikande.

Hans främsta önskemål var egentligen inte arbetsmarknadsprövning, utan snarare att Kommunal ska få en tydlig motpart att förhandla med om bärplockarnas arbetsvillkor. Alltså: Inte ens LO:s största förbund ställer något tydligt krav om en arbetsmarknadsprövning.

2008 gjordes en uppgörelse mellan regeringen och Miljöpartiet om arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Har du ett jobb så får du komma till Sverige. Arbetsgivaren behöver inte fråga någon myndighet om lov för att anställa en person från ett land utanför EU:s inre marknad.

De allra flesta som fick arbetstillstånd 2012 var bärplockare från Thailand. Men visste du om att den näst största gruppen är dataspecialister från Indien? Andra länder som förser oss med dataspecialister är Iran och Pakistan. Personer som arbetar inom skogs- och lantbruk kommer ofta från Ukraina.

Det råder enighet mellan Svenskt näringsliv och de fackliga organisationerna att svenska villkor ska gälla i Sverige. Men verklighetsbilden ser lite olika ut. Svenskt näringsliv presenterade i veckan en studie om hur vanligt det är med missbruk – att löntagare får villkor som inte är okej – bland bärplockare och personer inom skogs- och lantbruk. Enligt studien rörde det sig om sju bärplockare och 34 personer som arbetare inom skogs- och jordbruk, som inte hade fått rätt arbetsvillkor.

Tommy Andersson från GS-facket tycker inte att bilden är representativ. Han anser att det finns ett mörkertal.

Det råder ingen oenighet om att den som anställs i Sverige ska ha lön och arbetsvillkor som är i nivå med svenska kollektivavtal. Seriösa företag har ett intresse att det är ordning och reda på arbetsmarknaden. Och det är ett fackligt intresse att det finns väl fungerande företag.

Att lägga byråkratiska hinder mot att företag söker dataspecialister i Indien, Pakistan eller Iran, vore direkt kontraproduktivt. Och det står inte svenska arbetssökande i kö för att söka jobb som bärplockare i Västerbotten under den korta bärsäsongen.

Regeringen och Miljöpartiet har kommit överens om en rad skärpningar för att förhindra missbruk, som ska träda i kraft i april nästa år. Arbetsgivare ska få en skyldighet att lämna uppgifter om anställdas villkor till Migrationsverket. Verket ska också få större möjligheter att kontrollera arbetsgivare med hjälp av till exempel Skatteverket och kronofogden.

I dag kan en oseriös arbetsgivare utnyttja det faktum att den anställdes tillstånd att vistas i Sverige är knutet till jobbet. Om en anställd rapporterar att arbetsgivaren betalar lönen svart, riskerar personen att utvisas. Enligt den nya uppgörelsen ska en anställd i en sådan situation få fyra månader på sig att skaffa ett nytt jobb.

Det är balanserade åtgärder, för att få arbetsmarknaden att fungera bättre. Att återinföra arbetsmarknadsprövningen är förlegat.

Mer läsning

Annons