Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktiga skolsatsningar

Annons

Det är framför allt utbildningsminister Jan Björklund som ska vara nöjd med den budget som lades fram på tisdagen. Några exempel: regeringen satsar på mer matematikundervisning i skolan. Det ska öppnas fler karriärvägar för lärare. Det avsätts pengar för pedagogisk fortbildning för rektorer.

Det är inte några gigantiska belopp. I år handlar det om 716 miljoner kronor. Men här handlar det om en syn på skolan som slår igenom i praktisk politik. Skolan ska ge eleverna bästa möjliga kunskap. Lärare och rektorer har en central roll för att åstadkomma det. För landet kan en blygsam satsning på utbildning betyda mångdubbelt mer på lång sikt än en sänkning av krogmomsen. Men det tar tid. Satsningar på skolan är inget för den politiker som kräver resultat på en gång.

Om vi skulle få en kraftig försämring av det ekonomiska läget, finns det fortfarande utrymme att pumpa in några miljarder. Att under en kortare tid ha ett underskott i finanserna kan vi hantera.

Det har gått åtta år sedan vi folkomröstade om euron. Ett av argumenten på nejsidan var att kraven för medlemskap i valutaunionen skulle fungera som en hämsko på den ekonomiska politiken. ”EMU:s konvergenskrav och stabilitetspakt reglerar hur stor den offentliga sektorns bruttoskuld och underskottet i de offentliga finanserna får vara. Kort sagt, den offentliga sektorn, som kvinnor är så beroende av”, skrev till exempel Vänsterpartiets dåvarande partiledare Ulla Hoffmann.

Ett av valutaunionens konvergenskrav är att underskottet i de offentliga finanserna får vara högst tre procent av BNP. Det är svårt att tolka Ulla Hoffmans – och många andras – inlägg på något annat sätt än att det vore bra om stat, kommuner och landsting hade frihet att dra på sig rätt rejäla underskott. I varje fall mer än tre procent av BNP – det motsvarar i dag 90 miljarder kronor.

Trots att Sverige inte ingår i valutaunionen har vår finanspolitik hållit sig väl inom ramarna för valutaunionens krav. Tack vare det kunde Sverige möta den 2008 års finanskris med att satsa mer pengar på den offentliga sektorn. Och vi kan möta skuldkrisen utan nedskärningar eller skattehöjningar – åtminstone så vitt vi kan bedöma just nu.

Att ha god ordning på de offentliga finanserna har aldrig varit någon nackdel.

Mer läsning

Annons