Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tryggheten äventyras

Annons
Avspärrning i Karlaparken efter en våldtäkt. Alla vet vilken trygg sköld som möjligheten att ta sällskap till bussen utgör, skriver Hanna Hagert från Vänsterpartiet. Arkivbild: Stig Nyström

Onsdagens debatt i NA kring bussomläggningen, den nya tidtabellen utan samtrafik på helgnätter och utan bussavgång efter klockan 02.00, utgör ett utmärkt exempel på den brist på perspektiv som dagligen hårt drabbar drygt hälften av Örebros medborgare.

De kommentarer som framkommer i debatten kring bland annat ungdomars säkerhet och hotet mot Örebro stads uteliv är i hög grad relevanta. Det som debatten kring bussomläggningen emellertid belyser med pinsammaste klarhet är att det offentliga ännu en gång har brustit i sitt ansvar gentemot samtliga sina medborgare. Det belyser med pinsammaste klarhet att våra styrande politiker ännu en gång har tillåtit att ett beslut handläggs och tas utan något som helst genusperspektiv.

Sexuella övergrepp och våldtäkter sker inte sällan på offentliga platser. I Örebro har detta på senare tid knappast gått att bortse ifrån då staden under det senaste året har vart hårt drabbad. Det könsrelaterade våldet skapar en otrygghet och en rädsla för långt fler än dem som drabbas av det personligen. Rädslan och otryggheten fungerar som dagliga inskränkningar i alla kvinnors liv och handlingsfrihet.

Om det hade funnits ens ett spår av genusperspektiv i arbetet med linjeomläggningen hade samtrafiken inte tagits bort. Alla vet vilken trygg sköld som möjligheten att ta sällskap till bussen utgör. Inte heller hade någon drömt om att låta sista nattbussen avgå före krogstängning och indirekt hänvisa till svarttaxi eller skjuts av okända och de risker som detta innebär, särskilt för kvinnor. Sannolikt hade inte heller den öppna och folktäta miljö som järntorgets busshållplatser utgör nattetid bytts ut mot de ljusskygga och mer avskilda busshållplatserna vid resecentrum, sjukhuset och konserthuset.

De praktiska problemen med förslaget kan lätt åtgärdas genom den omarbetning av förslaget som enligt ansvarigt kommunalråd Fredrik Persson (MP) nu är förestående. Men vissa skador kan emellertid inte lagas. Att tusentals kvinnors rätt till trygghet och rörelsefrihet utan ett uns av eftertanke har förbisetts i förslaget är ett faktum som stannar kvar. Oavsett vilka offentliga avböner som därefter görs i praktiken.

Att inte, i en så stor satsning med offentliga medel som linjeomläggningen utgör, sörja för en handläggnings- och beslutsprocess som möjliggör en genomarbetad könsanalys, ger ett skamligt lågt betyg åt dagens beslutsfattare i Örebro. Genom att negligera behoven hos halva medborgarskaran säger man rakt ut till Örebros kvinnor att det offentliga rummet är männens och att det så ska fortsätta vara. Det puttar också ner jämställdhetsfrågan till botten av prioriteringslistan. Om ens där.

I fallet med busslinjeomläggningen är misstaget solklart. Men det är långt ifrån alla beslut som tillåts ta så stor plats i media och därmed lämnas blottade inför väljarnas uppmärksamma ögon. Det är också långt ifrån alla beslut som på ett så tydligt sätt illustrerar perspektivlöshet. Att detta bara är toppen på ett isberg vet alla som vågar erkänna att kvinnors och mäns möjligheter och livsvillkor fortfarande är mycket olika.

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare eller debattartikel.

Skriv artikel

Mer läsning

Annons