Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Örebro får mig att känna mig välkommen

Annons

Trots stadens, för en gammal gubbe farligt sliriga gator och trottoarer, har jag den här vintern och då inte minst under det härliga månadsslut februari bjöd på, lyckats genomföra en del av de promenader, som jag såg fram mot inför senhöstens flytt till Örebro.

Att såväl liv som jobb har präglats av hav och sjö och att den tidigare bostaden låg intill öppet vatten, är sannolika bakgrunder till att mina strövtåg ofta drar sig mot Svartån. Med öppna sinnen tar jag till mig av vackra vyer och andra intryck vid vattendraget, som så fint delar sig för att ge plats åt slott och några, såväl små som ganska stora öar, innan det slutligen ger sitt bidrag till Hjälmarens vidsträckta vattenyta.

Mina utforskande vandringar i stadsmiljöerna kommer givetvis att fortgå och ambitionen är en, med vårvärmen ökad omfattning. Här hägrar den mångfald av historiska upplevelser och inspirerande intryck, som den fina staden generöst kommer att erbjuda en vetgirig ”friherre”, en stad där jag känner mig välkommen och som jag nu, med ödmjuk respekt även börjar våga betrakta som min.

”Bosse”

Örebro

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel
Annons