Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bodil Valero: Sverige och EU behöver omrusta snarare än kapprusta

Annons
Bodil Valero,  EU-parlamentariker för Miljöpartiet och  säkerhetspolitisk talesperson för gröna partigruppen i EU-parlamentet skriver om behovet av omrustning istället för kapprustning.

De senaste åren har de politiska partierna i Sverige och EU tävlat om att utlova mest pengar till försvaret. Vår beredskap måste höjas, men inte genom att strössla pengar över försvarsindustrin. Hoten för vår tid ter sig mer komplexa: desinformationskampanjer, cyberattacker eller klimatförändringar, löser vi inte genom mer subventioner till vapenindustrin, fler stridsflygplan eller armébrigader. Om vi menar allvar med att sätta mänsklig säkerhet först behöver vi omrusta snarare än kapprusta.

Risken är stor att utvecklingen av nya vapensystem leder till en ökad export av vapen till krigen i Mellanöstern såsom i Jemen

I helgen befinner jag mig i Örebro tillsammans med Svenska Freds för att tala om den svenska och europeiska försvars- och säkerhetspolitiken. Det är viktiga frågor. När Sverige 2017 antog en nationell säkerhetsstrategi slog man fast att ett väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt men att vi har stora säkerhetsutmaningar när det gäller risker i vår energi- och matförsörjning, klimatförändringar eller terrorism. Trots att det är få av dessa hot som kan bemötas med militära medel satsade Sverige fem gånger mer på militär upprustning än på att stoppa klimatförändringarna under 2018.

I EU pågår just nu också en militär kapprustning. Genom EU:s nya försvarsfond utlovas 13 miljarder euro till den europeiska försvarsindustrin under åren 2021-2027. Det är problematiskt. Redan i dag har EU:s medlemsländer en stor överkapacitet på vapen och vapensystem. Risken är stor att utvecklingen av nya vapensystem leder till en ökad export av vapen till krigen i Mellanöstern såsom i Jemen.

Tyvärr är trenden de senaste åren att den militära beredskapen ökar mer än den civila.

2018 års omfattande torka och skogsbränder i Sverige och runt om i världen manar till handling. Klimatförändringarna och effekten av dem är vårt långsiktigt största säkerhetspolitiska hot. I den skogsbrandsutredning som släpptes i början av februari i år drog utredaren slutsatsen att Sverige inte är rustat för framtida bränder. Vi behöver ett kraftigt stärkt civilförsvar i Sverige och i EU, vilka spelade en avgörande roll vid sommarens skogsbränder. Tyvärr är trenden de senaste åren att den militära beredskapen ökar mer än den civila.

Säkerhet är något mycket bredare än militär upprustning, och Sverige borde med sin unika historia med över 200 år av fred gå i bräschen för ett aktivt främjande av de civila försvarsuppgifterna, diplomati och fredsinsatser istället för att bidra till en kapprustning i världen. Trots att alla svenska partier påpekar att hoten vi står inför är komplexa och att de flesta inte kan mötas med militära medel är det just det vi försöker göra. Istället för att lyssna till kraven på ständigt höjda försvarsanslag behöver vi en säkerhetspolitik som prioriterar mänsklig säkerhet och som grundar sig i de verkliga och pågående hoten i vår tid.

Bodil Valero

Miljöpartiet, EU-parlamentariker, säkerhetspolitisk talesperson för gröna partigruppen i EU-parlamentet

Annons