Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lokalt asylboende drabbat av vägglöss

Det är problem med vägglöss på asylboendet i Gärdshyttan. Det berättar några av de som bor där. Och de tycker inte att asylboendets ägare gör tillräckligt mycket åt det.

Annons
Vägglus. Foto: TT

Gärdshyttan. Erik söker asyl i Sverige och har bott med sin familj i ett rum på asylboendet i Gärdshyttan sedan i våras. Asylboendet har totalt 109 platser och ligger utanför Askersund.

– Vägglössen har funnits här ända sedan vi kom hit. De kryper fram på natten och biter och suger blod. Det kliar mycket och är väldigt otrevligt, säger Erik.

Trots att han och hans familj påtalat problemet flera gånger tycker han inte att han fått respons från asylboendets ledning. Förrän förra veckan.

– Då hörde vi av oss till NA. Sedan dröjde det inte länge förrän Anticimex var här. I går torsdag sanerades vårt rum så nu har vi inga vägglöss mer. Det är vi väldigt tacksamma för, säger Erik.

Han vet dock inte om alla rummen på Gärdshyttan sanerats eller om det bara gäller hans rum. För det är många som haft vägglöss i sina rum, säger han.

Enligt Migrationsverkets presstjänst är det alltid leverantören som ansvarar för att asylboendet håller god standard. Det gäller alla och ska ingå i den ersättning som asylboenden får från Migrationsverket.

Vägglöss är ett vanligt förekommande problem på asylboenden.

– När det uppstår försöker vi i möjligaste mån hitta lösningar i samarbete med leverantörerna, säger Pierre Karatzian, presskommunikatör på Migrationsverket.

Det finns generellt inget extra bidrag från Migrationsverket till asylboenden för att bekämpa vägglöss.

Erik heter egentligen något annat.

– Bekymret med vägglöss kommer och går, med jämna mellanrum. Lagom till att vi får bukt med lössen kommer en ny familj inflyttande som har nya med sig i bagaget och så börjar det om igen, berättar Jimmy Hoppe, som är verksamhetsansvarig för Gärsdhyttan.

Asylboendet Gärdshyttan har avtal med Anticimex som följer ett speciellt behandlingsprogram mot vägglöss.

– Om inte Anticimex kom hit och sprutade skulle vi ha hela anläggningen full. Samtidigt är det jobbigt för de boende, eftersom de får bo kvar på avdelningarna medan saneringarna pågår. Men det är för att spridningen annars skulle gå mycket snabbare, säger Jimmy Hoppe.

Brukar det dröja länge från det att ni får larm om vägglöss tills ni kontaktar Anticimex så att de kommer och sanerar?

– Nej, vi hör av oss till Anticimex direkt vi får höra att det finns vägglöss. Ingen är betjänt av att få en epidemi av något slag på Gärdshyttan, säger han.

Jimmy Hoppe tycker att det här också är en fråga för Migrationsverket.

– Problemet med vägglöss är generellt för alla asylmottagningar och borde vara något som Migrationsverket gjorde extra insatser mot, säger Jimmy Hoppe.

Fakta om vägglöss

Vägglusen byter färg

Vägglusen betraktas som ett skadedjur. En vuxen vägglus är 4-5 mm lång, ungefär som en äppelkärna, med bred oval tillplattad kropp.

Färgen är ljust gul, men brun till rödbrun efter det att den sugit blod. Dess enda föda är människoblod och kallas därför "demokratisk". Dess förekomst har inget med renlighet att göra.

En vägglus som är tom på föda kan vara nästan genomskinlig.

Kroppens övre yta är täckt med kort gyllengult hår något som ger vägglusen ett randigt intryck.

Källa: Anticimex

Mer läsning

Annons