Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer klimatsmart i skolköken

Storköken i Sydnärkekommunerna ska börja laga mer klimatsmart mat. I Askersund har man börjat med att minska på kötträtter och anpassa menyerna efter säsong.

Annons

I projektet Klimatsmart mat i Sydnärke samverkar kostcheferna i Askersund, Laxå, Lekeberg, Kumla och Hallsberg för att ge varandra tips, råd och verktyg att laga mer miljövänlig och ekologisk mat i köken på skolor och äldreboenden. Många stora kommuner, exempelvis Örebro, har kommit relativt långt med att köpa in ekologiska råvaror, men i små kommuner är det svårt att avsätta personalresurser att jobba med frågan, och därför är det bra att samarbeta.

Hittills har man exempelvis pratat om vilka hinder som finns mot att servera mer klimatanpassad mat. Ett är okunskap.

– Vi måste minska köttandelen i maten, men det finns en stor misstänksamhet mot att äta vegetariskt hos föräldrar, barn och lärare, säger Johanna Björklund, jordbruksforskare på Örebro universitet, där hon är verksam på måltidsekologprogrammet. Hon har gjort en förstudie om hur man kan få mer klimatanpassad mat i kommunernas storkök, vilken ligger till grund för projektet.

I Askersund har man börjat detta arbete så smått. Förut hade man kanske en vegetarisk rätt per termin, men nu försöker man ha det ungefär varannan vecka.

– Man får ta det här i små steg. Barnen är ju kritiska, och vill inte äta, och sen går de hem till föräldrarna och säger att de är hungriga. Det är ju ingen mening med att laga klimatsmart mat om ingen äter, och man får slänga i stället, säger Susann Palm, kostchef på Askersunds kommun.

Därför är det viktigt att man kan göra den vegetariska maten god, och det handlar delvis om ett nytt sätt att tänka och laga mat i storköken. Askersund har också sett över matsedlarna, och jobbat med att anpassa dem efter säsong, och vad som produceras i Sverige. Det innebär exempelvis att det blir mindre ris på menyn, och mer rotfrukter framför allt på vintern.

Johanna Björklund ser en stor potential i skolmåltiden, som kan användas för att förändra svenskarnas matkonsumtion på längre sikt, vilket måste till om man ska stävja klimatförändringarna.

– Skolmaten skulle kunna bli en del av undervisningen. Barnen får lära sig att smaka på olika sorters mat och förstå vad som är odlat i närheten. Om vi kan få ungdomarna att äta annorlunda och ta med sig detta hem kan det påverka matvanorna i familjen. Men för att kunna genomföra det krävs politiska beslut, säger Johanna Björklund.

Just nu jobbar kostcheferna i samverkansgruppen med att ta fram underlag för att politikerna ska kunna sätta ner foten i frågan och peka ut riktningen.

– Om jag har ett politiskt beslut att luta mig emot väger det tyngre om jag bara sitter och tycker att det ska vara på ett visst sätt, säger Susann Palm.

Då har hon möjligheten att prioritera det som är klimatsmart, även om det skulle vara dyrare i inköp.

– Det är även viktigt för lantbrukarna i trakten. Det finns inte många kvar som kan leverera det här, så det behövs nya producenter. Men om de ska våga satsa på ekologiskt måste de veta att det är på lång sikt, och inte kommer att ändras nästa år, säger Johanna Björklund.

Ett verktyg för att få in mer ekologiska råvaror är att kommuner går ihop och gemensamt beslutar att man bara beställer exempelvis ekologiska morötter. Genom att det blir stora mängder av morötter odlade på det här sättet går det att få ner priset.

Storköken är viktiga konsumenter av mat, och förhoppningen är att om de ökar inköpen av ekologiskt, så kommer priserna generellt att sjunka på dessa produkter, vilket spiller över på den vanliga matkonsumenten.

Läs i tisdagens tidning om lantbrukarna i Åsbro som satsar stenhårt på ekologiskt och närodlat.

Mer läsning

Annons