Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Värdefull äng slås på nygammalt vis

Länsstyrelsen genomför just nu manuell ängsslåtter i naturreservatet Tjälvesta tillsammans med Lienätverket Värmland. Projektet är ett pilotprojekt med syfte att nå fördelar för natur- och kulturmiljövärden.

Annons
Ängsvård. Kreativt, meditativt, traditionsbevarande och skonsamt, fördelarna med lie är många enligt nätverket. – Dessutom tycker jag om att vara utomhus, säger Markus Pettersson (längst fram).

Tio personer från Lienätverket Värmland startade slåttern i lördags. Det mesta har gått bra, även om regnskurar och förrymda får fördröjt arbetet något.

– Det här kostar lite mer än med maskiner, men samtidigt har reservatet kanske fått kosta lite för lite tidigare, tycker Tomas Gustafson, naturvårdsbiolog på länsstyrelsen Örebro län.

Tjälvesta äng är värdefull geologiskt, biologiskt och kulturhistoriskt. I den kuperade terrängen kan man se dödisgropar, gropar där stora isblock legat, och man har upptäckt fornlämningar i form av gravar och fossil åkermark. Dessutom har ängarna värdefull flora och djurliv, bland annat finns ovanliga vildbin.

– Marken är känslig för tunga maskiner som annars används vid slåttern. Att sköta det manuellt är ett försök att bevara det speciella landskapet, säger Tomas.

Projektet är unikt då ett så stort område slås med lie, och att det tidigare inte funnits entreprenörer inom lieslåtter. Samtidigt går området att besöka hela tiden. Nu vill man se om det är praktiskt genomförbart.

– Vi har goda erfarenheter från ett mindre reservat i Sixtorp. Det blev väldigt fint, säger Gustafson och tillägger:

– Vi är inte missnöjda med hur ängen har skötts innan, men nu har vi mer kunskap om fornminnena och vill inte riskera att skada dem. Dessutom försöker länsstyrelsen ta ett miljöansvar.

Lienätverket Värmland verkar för landskapsvård som tar hänsyn till naturen, och vill att kunskap om lieslåtter som sätt att sköta ängar ska bevaras och spridas.

– Det är skonsamt för växter och djur, miljövänligt och ger inget oljud. Samtidigt är tekniken ett kulturarv, förklarar Mari Norborg från nätverket.

Hon berättar att de jobbar aktivt för att få kommuner och länsstyrelser att tänka mer i dessa banor, och vill visa att det är möjligt.

– Tidigare har det också varit svårt att göra det manuellt, för det fanns inte tillräckligt med arbetskraft som kunde den här tekniken, säger Mari.

– Det blir otroligt fint när man gör sånt här, och det är väldigt konkret. Jag gillar att forma och vara kreativ, samtidigt som jag är intresserad av att natur- och kulturvård på ett traditionellt sätt, säger Markus Pettersson.

Även omhändertagandet av gräset, som körs till en kompost, sker på gammeldags vis. Ann-Sofie Persson med nordsvenska hästen Jorm har fått det uppdraget.

– Det är ju mer tidsödande med häst än traktor, men ger mindre marktryck, säger Ann-Sofie.

Arbetet avslutas troligtvis i dag, torsdag, och Lienätverket uppmuntrar folk att komma och ta sig en titt. I dag slås det dock inte, utan räfsning står på schemat.

Vässar. Ljudet av liarnas skärande i gräset avbryts ibland när bladen måste vässas. Nu är det Mattias Jones Johanssons tur.
Hölass. Nordsvensken Jorm tar hand om gräset på sitt sätt. Han står lugnt still och tuggar medan Ann-Sofie Persson lastar.

Mer läsning

Annons