Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

EU-intresset skiftar bland gräsrötterna

Artikel 41 av 300
Val 2014
Visa alla artiklar

20 svenska kandidater ska väljas in i EU-parlamentet. 328 personer konkurrerar, varav 12 från Örebro län men ingen av dessa har någon realistisk möjlighet att bli invald.

Annons
Vem tänker rösta? Studenter på Hotell- och restauranghögskolan i Grythyttan svarar på en snabbenkät från NA.

Den här dagen diskuterar EU-parlamentet förbud mot djurförsök på kosmetika, situationen i Mexiko och spannmålsmarknaden i Portugal. På vedbacken i Grythyttan kapar Bernt Andersson virke för kommande vinter och känner att Bryssel är väldigt långt bort.

– Jag brukar rösta men när det gäller EU är jag inte lika ivrig, säger han. De hittar på så mycket tok. Norge är inte med och de klarar sig bra ändå. Fast jag vet inte, jag är dålig på det där med EU.

Nej, EU-val väcker ingen stor entusiasm, varken i Hällefors, i Sverige i stort eller Europa över huvud taget. Med undantag för Belgien och Luxemburg där röstskolkare riskerar bestraffning. I EU-valet 2009 hade Hällefors lägsta valdeltagandet i länet med 36 procent (45 procent i länet och riket). I år har kommunens Val- och demokratinämnd satt upp målet att nå samma valdeltagande som riket, men säger inget om hur det ska gå till. Målet är mest en from förhoppning.

Bengt Stross påtar i sin trädgård på Göransvägen i Hällefors. Liksom Bernt Andersson är han störd av EU:s klåfingrighet.

– Jag läste att de tänker införa ett krav att alla bilar ska vara utrustade med ett system som automatiskt mäter lufttrycket i alla fyra däcken. Helt tokigt. Varje givare kostar 1500 kronor, man kommer inte att klara ett hjulbyte på egen hand på en sån bil. EU lägger sig i alldeles för mycket.

Bengt Stross tänker

rösta, skam vore det annars, kommunal rösträknare som han är. Men han känner lågt förtroende för EU-politiker.

– Det är mest tjänstemän och lobbyister som styr EU, menar han, och säger bestämt nej till att EU ges mera makt än i dag.

Sico och Els Dob driver sedan snart åtta år Hällefors vandrarhem. I år kunde de välja om de ville rösta i det holländska EU-valet, deras hemland, eller i Sverige. De valde Sverige och de kommer att rösta.

– EU är bra för att det ökar samarbetet mellan länderna och underlättar handeln, säger Sico.

– Men jag är glad för att Sverige inte har euron, säger Els.

Sico tycker att EU:s utvidgning gått för snabbt. Flera östländer kom med innan de var mogna, tycker han. Och han vill inte ge EU mer makt.

– Det är de stora som bestämmer i EU och de verkliga makthavarna är inte valda av folket. Det är en demokratisk svaghet.

På ett hygge utanför Grythyttan förbereder Andreas Erikståhl från Järnboås nyplantering av gran. I Järnboås har EU spelat roll, vet Andreas, som sett bygden leva upp bland annat tack vare inflyttning av tyskar och holländare.

Järnboås har marknadsfört sig på emigrantmässor i Holland med EU-stöd, med gott resultat. Skolan kunde räddas, delvis tack vare inflyttningen, och en liten närbutik har etablerats plus mycket annat positivt som den nya EU-stödda bygemenskapen fört med sig.

– Jag tänker rösta men vet inte på vad, säger Andreas. Med tanke på det som händer i Ukraina känns det bra att vi är med i en större gemenskap. Det tas på större allvar när EU säger något än när lilla Sverige gör det. EU är bra för stabiliteten.

Invånarna i Hjulsjöbygden har en liknande erfarenhet. Det som nu händer i Södra Hyttan är imponerande. En hyttruin och ett gammalt mobförråd håller på att vitalisera hela bygden tack vare 850 000 kronor i stödpengar och ideella arbetsinsatser i stor skala.

”Omställning Hjulsjöbygden” innehåller en kulturarena, ett solcellsupplyst motionsspår, växthus och biodling, elcyklar med gps för turisters navigering i trakten och ett stationshus som ska bli angöringspunkt för besökare.

Alf Wikström och Gunvor Eriksson är två av 30-talets eldsjälar. Gunvor har för övrigt ett eget EU-projekt, Från ull till sockenkofta. Med egen energi och lite EU-pengar bygger hon upp ett centrum för beredning av ull, som ska bli en resurs för bygdens fårägare och andra intresserade.

– Jag är glad

för EU-stödet, säger hon. För hela Hjulsjöprojektet har EU-stödet betytt mycket och för mitt projekt var det helt avgörande.

Stödet till trots är Gunvor EU-skeptiker som nog inte bryr sig om att rösta.

– EU silar mygg men sväljer kameler. Det är en marknadsplats för storföretagen. Man bryr sig inte om landsbygden och småföretagen på riktigt. Polen hade ett fantastiskt ekologiskt jordbruk innan man gick med i EU. Sedan ökade kraven på effektivitet, stordrift och banklån. Jag vet duktiga ullberedare i Polen som lurats in i den fällan och gjort konkurs.

Alf Wikström tycker att EU:s landsbygdsprogram i grunden är bra, det bygger på lokala initiativ och stimulerar samarbete mellan flera parter.

– EU-stödet är oljan som gör saker möjligt. Men pengarna är inte det viktiga utan den mentala omställningen hos oss som bor på landsbygden. Det är vi som måste göra det, få bygden att leva.

Alf Wikström kallar sig inte EU-vän. Han tilltalas av EU som fredsprojekt men är skeptisk till centralisering, som han tycker leder till demokratiförlust. Och han tycker att för mycket makt överlämnats till EU.

Anna Börjel är lärare på Hällefors Folkhögskola och skolambassadör för EU, den enda i länet, en resurs för andra lärare och för folkhögskolan i synnerhet.

Hennes engagemang har inneburit att EU-frågan fått extra fokus i undervisningen på folkhögskolan. Där ska man hålla ett provval inför EU-valet, vilket inte många andra skolor orkat med. Hon vet vilka stöd som finns att söka för skolor, vilket bland annat fört med sig att en grupp elever från folkhögskolan varit i Tanzania med EU-stöd.

– Vi svenskar borde bli bättre på att se möjligheterna med vårt EU-medlemskap, tycker hon. Jag önskar att Hällefors kommun ska bli mera aktiv. I dag finns ingen på kommunen som har ett samordningsansvar för EU-frågor. Där borde man anstränga sig mera för det finns möjligheter för den som anstränger sig.

Anna Börjel vill ha mindre av ”fästning Europa”.

– EU behöver öppna sina gränser och bli en viktig aktör för mänskliga rättigheter och för freden. Det är min vision av EU.

Så många röstade i EU-valet 2009

Mindre än varannan EU-medborgare röstar i EU-valet. 2009 var valdeltagandet 43 procent. Intresset var lägst i östra Europa där sex länder inte nådde över 30 procent. Även britterna är ljumma till EU-val.

Luxemburg och Belgien toppar med drygt 90 procent men i dessa båda länder råder röstplikt. Den som inte röstar riskerar bötesstraff. Det högsta frivilliga valdeltagandet hade Malta med 78 procent, men då hölls EU-valet samtidigt med lokalval.

Luxemburg 91

Belgien 90

Malta 79

Italien 65

Danmark 60

Cypern 59

Irland 58

Lettland 53

Grekland 53

Österrike 46

Sverige 46

Spanien 45

Estland 44

Tyskland 43

EU 43

Frankrike 41

Bulgarien 39

Finland 39

Nederländerna 37

Portugal 37

Ungern 36

Storbritannien 35

Slovenien 28

Tjeckien 28

Rumänien 28

Polen 24

Litauen 20

Slovakien 19

Alla artiklar i
Val 2014